En natt i förra veckan sov jag riktigt illa och när jag väl somnade så drömde jag en massa konstiga drömmar. De flesta kommer jag inte ihåg, såsom det brukar vara. En dröm minns jag dock väl, det var en mycket detaljerad dröm om hur jag broderade.

Jag valde ut ett gult linnetyg. Sedan började jag brodera långa parallella stygn med ett olivgrönt pärlgarn. Så letade jag reda på en tunn svart tråd och den drog jag över de gröna stygnen i en rombform som fästes i hörnorna. Slutligen letade jag länge tills jag hittade en mörkt orange tråd som jag fäste den svarta tråden med så att det blev läggsöm.

Jag har hört någon gång att vi brukar drömma i svartvitt, men detta var ju verkligen en färgdröm. Så sägs det att drömmar innehåller mer känslor än händelser. I den här drömmen minns jag inga känslor. Var jag inspirerad? Tyckte jag det som jag broderade var snyggt? Hade jag roligt? Ingen aning. Jag minns bara en självklarhet. Jag visste exakt hur jag ville ha det och så genomförde jag det.

Självfallet måste jag testa att brodera det som jag drömde. Blev det som i drömmen? Nja, det var förstås mycket rakare och jämnare och mer symmetriskt i drömmen, men en sak vet jag säkert. Jag drömmer tydligen sanndrömmar.

Det kom en fråga till bloggen: Hur gör man för att fästa fint och inte knöligt? Hur gör du? Visa en baksida på ett av dina broderier, föreslår frågeställaren.

Mycket bra fråga tycker jag. Jag ska berätta hur jag ser på saken och jag vill väldigt gärna att alla som har synpunkter på detta och kanske har andra bra idéer eller tillägg till det jag skriver att kommentera, så att vi inte missar något viktigt.

Förr i tiden var baksidan på ett broderi minst lika viktig som framsidan. När unga flickor lärde sig att brodera, så fanns det rätt och fel. Baksidorna inspekterades med lupp och nåde den flicka som inte hade fäst tråden perfekt, så att det nästan inte syntes. Jag antar att det var ett sätt att hålla unga flickor på mattan. Man fick inte förhäva sig utan skulle sitta fint på en stol med rak rygg och ögonen ner i broderiet.

Men nu är det andra tider. Vi har liksom annat för oss nu och broderi har blivit en kul grej som vi försöker hinna med efter jobbet mellan gymmet och facebookandet, typ.

Nu finns inte rätt och fel och vi bryr oss inte om meningslösa regler utan vi vill bara att det ska funka. Så när vi ska fästa tråden så är det två saker vi måste tänka på: att inte tråden går upp och att det inte blir fult på framsidan.

Ett misstag som många nybörjare gör är att fästa alldeles för mycket. Man tror att man måste sy en himla massa för att inte tråden ska gå upp. Så är det inte. Det räcker oftast med att sy under ett par broderade trådar på baksidan och sedan tillbaka under samma trådar. Undantaget kan vara om man har en väldigt blank och spretig tråd som till exempel konstsilke. Då kan man behöva sy ett par stygn till, så att den inte går upp.

För att hålla framsidan snygg, så gäller det för det första att inte fästa alla trådar på samma ställe för då kan det bli knöligt. För det andra bör man inte dra en tråd långa sträckor på baksidan mellan broderade områden, för det kan synas på framsidan, särskilt om man broderar på ett ljust eller tunt tyg.

Nu kommer lite framsidor och baksidor, så ni kan jämföra. Först ut är ett broderi som är broderat av Henrietta. Hon var handarbetslärarinna under första halvan av 1900-talet och får representera den äldre synen på broderi. Detta är en detalj av en liten broderad duk i Järvsösöm.

Baksidan ser ut så här.

Den här blomman broderade jag i lingarn för några år sedan.

Baksidan ser ut så här. Inte fullt lika tjusigt som Henriettas.

Här kommer ett korsstygnsbroderi som jag gjorde förra året.

En katt bakifrån. Så här fick man inte fästa förr i tiden. Jag har sett väldigt prydliga baksidor där tråden fästs mycket diskret lodrätt längs stygnen, så att den knappt syns.

Detta är en gästhandduk med broderi inspirerat av Jämtlandssöm.

Här minns jag att det var jobbigt att fästa det blekgula konstsilket som liksom lever ett eget liv och inte alls vill vara kvar på handduken.

Är det någon annan som inte tycker som jag eller som har bra tips i detta ämne? Berätta!

Textilkritor kan man hitta hos Kreatima, Slöjd-detaljer och Ekokul. De är jättelätta att använda. Känns lite som vaxkritor och passar bäst på ljusa tyger.

Jag målade några runda grejer och några blad på ett linnetyg. När man målat färdigt måste man pressa på det målade med ett riktigt hett strykjärn. Jag lade bakplåtspapper emellan, för att skydda strykjärnet.

Sen är det bara att brodera. Detta måste ni testa! Det är såå roligt och enkelt. Det här lilla broderiet var bara tänkt som ett prov, men jag är så nöjd med det, så jag tror att jag ska brodera fast det på en soffkudde.

ENGLISH VERSION: First draw on the fabric with pastel dye sticks, then decorate it with embroidery.

Har ni hört talas om slöjdbloggen ”365 saker du kan slöjda”?

Bloggen drivs av ett gäng hemslöjdskonsulenter från olika delar av Sverige och är inspirerad av förra årets succéblogg ”365 saker du kan göra”.

Hela året kommer ett dagligt inlägg om något som man kan tillverka själv. Här får man till exempel lära sig att virka ett fodral till mobilen och att tälja jättefina blompinnar.

Jag har fått den äran att gästblogga och idag presenteras mitt blogginlägg. Det handlar om läggsöm, Resten får ni läsa på 365 saker du kan slöjda.

Den här lilla guldplutten på 3 cm tog tre timmar att brodera. Men så är jag också nybörjare. En erfaren guldbrodös hade säkert fixat det på en och en halv timme.

Att brodera i guld är en hel vetenskap i sig och innan jag hade testat tittade jag lite snett på det. Men jag har verkligen blivit fascinerad av detta pilliga hantverk. Det är inget man lär sig hemma genom att bläddra i en bok. Här behövs en kurs för att komma igång. Själv får jag nosa lite på det hos Handarbetets Vänner. Sätergläntan erbjuder ibland veckolånga kurser i guldbroderi och blir man riktigt biten får man åka till England och utbilda sig.

ENGLISH VERSION: A small piece of goldwork by a beginner.

Det enklaste stygn som finns är förstygnet. Stygnenas stygn. Bara att sy upp och ned i tyget. Har man bråttom kan man sy flera stygn på en gång. Vad ska man ha ett sådant stygn till? Kan man använda det i ett broderi?

Svaret är JA. Välj ut garner i några färger som gillar varandra. Sy böljande linjer. Ibland långa stygn, ibland korta. Ibland glest och så lite tätare. Jag tror inte det kan gå fel.

ENGLISH VERSION: Running stitches in a blue composition.