Nej, det är inte jag som har brutit ett ben, utan min man. Samma dag som det hände kläckte min son ur sig de kloka orden. Efter drygt tio dagar på sjukhus är nu maken lyckligen hemma igen med ett stort gips.
Det har varit tio dagar av väntan på operation och många timmar har jag sällskapat sjuklingen och vad passar bättre än att förvandla sin frustration till några kloka ord i korsstygn.
Alfabetet finns här.
IN ENGLISH: ”A broken leg never comes conveniently”. Not mine but my husband’s. Embroidered in frustration in hospital waiting for surgery. Cross stitch letters here.
så sant!! vad duktig du är! 🙂
kolla gräna min konstblogg så blir jag glad 😀 http://www.huffpuff.blogg.se
oj oj det verkar ett komplicerat brott han har råkat ut för – kryahälsningar till mannen!
Han hälsar och tackar så mycket. Foten är numera full med skruvar och grejer, så det ska nog bli bra till slut.
Stackare! Mina sympatier! (Instämmer i den broderade texten.)
Jag hoppas mannen mår bättre nu.
Tack för medkänslan. Ja, han är på bättringsvägen.