En broderiutställning i Danmark

I år är det 100 år sedan kvinnorna fick rösträtt i Danmark. Grattis! Det firar Silkeborgs Museum, Blicheregnen på Jylland med en broderiutställning. Trädgårdsdesignern Grethe Gerhardsen Traeland har samlat broderier i många år. Hon har letat i secondhand-butiker efter inramade korsstygnsbroderier som är broderade med ullgarn på stramalj. Hon har särskilt sökt efter tre olika motiv: rosor, hemmets idyll och broderad kristen tro. 350 broderier ur hennes samling ställs ut på Blicheregnen som är ett kulturhistoriskt museum.

blicherosor

Många, många kvinnor har använt en stor del av sin fritid till att skapa dessa korsstygnstavlor. Det har säkert fungerat som en avstressande aktivitet. Sedan har de ramats in och hängt i många hem och värdesatts av dem som har broderat. Men redan i samtiden var broderiernas estetik ifrågasatt, och när det är dags för nästa generation att fördela kvarlåtenskapen då väljs broderitavlorna bort och säljs på loppisar för några enstaka kronor.

Utställningen funderar kring vad som är god och dålig smak och vem som bestämmer det, om varför ett broderikit som kostar flera hundra kronor och tar många timmar att förvandla till en tavla efter ett antal år endast är värd fem kronor. Är det godkänt att brodera korsstygnstavlor? Kan inte självständiga kvinnor med rösträtt göra vad de vill med sin fritid och sina pengar? frågar de. Jo, jag tycker absolut det!

blichekopior

Nu undrar ni kanske hur det kommer sig att jag känner till en utställning på ett museum i andra änden av Danmark. Jo, Grethe är min nya Instagram-kompis och hon ville gärna att mina broderikit Svenska Hus skulle säljas i museishopen under utställningen. Vilken ära! Det ställer jag så klart upp på. Varför? För att jag kan! Ha!

Utställningen ”Sting for sting og hundrade flag” pågår på Museum Silkeborg Blicheregnen 21 mars-21 juni.

Share

Svenska Hus på Syfestivalen i Stockholm

Just nu har jag fullt upp med att tillverka broderikit till mina Svenska Hus. Som ni kanske vet så säljer jag dem bland annat hos Svensk Hemslöjd i Stockholm. Där är de en riktig storsäljare och när det nu är dags för syfestival på Älvsjömässan i Stockholm, så vill Hemslöjden väldigt gärna ha med husen på ett hörn. Jätteroligt, tycker jag, och har ägnat de senaste veckorna åt att massproducera broderikit. Jag gör tio om dagen och det flyter på riktigt bra. Vika kartonger, trycka beskrivningar, nysta garn och klippa plastdelar.

Syfestivalen håller på nu i helgen, fredagen den 13 till söndagen den 15 februari. På lördagen (Valentindagen) kommer jag att hänga vid Hemslöjdens monter och demobrodera och snacka korsstygnshus med den som vill. Kom gärna förbi och säg hej. Jag blir så glad då.

Share

Broderibloggen 7 år

Ojojoj. Den här månaden har jag broderibloggat i 7 år. Visst är väl det en aktningsvärd ålder för en blogg? När jag drog igång bloggen var det ett experiment. Jag hade sedan ett par år en sida om broderi som hade en del besök till och från. Men det var inte förrän jag startade bloggen i januari 2008 som trafiken drog igång på allvar. Jag blev så chockad av gensvaret. Jag ville ju bara testa om jag hade fattat det här med sökmotoroptimering rätt. Jag var bibliotekarie och egen företagare och jobbade med diverse internetprojekt och jag startade bloggen som ett litet hobbyprojekt vid sidan av. Tänkte att jag kanske hade material för att köra ett halvår om jag uppdaterade en eller ett par gånger i veckan.

Ganska snabbt började kommentarerna och frågorna, och jag kände ett stort ansvar att svara rätt. Eftersom jag bara hade kunskaper från slöjden i grundskolan och diverse broderiböcker, så bestämde jag att jag måste utbilda mig. Vilken tur att Handarbetets Vänner har så bra kvällskurser i konstsömnad.

Genom åren har uppdateringsfrekvensen varierat. Ibland har jag hunnit med riktigt många bloggposter på ett år och ibland har jag haft andra saker i livet som har krävt min tid. Vad sägs om en liten bildkavalkad. En bild från varje år som Broderibloggen har funnits. Håll till godo:

En av de första blogginläggen 2008 handlade om Hallandssöm och den här bilden kommer från Brodera.nu. Första året skrev jag flera bloggposter om olika landskapssömmar.

2009 bloggade jag ofta om vad jag broderade hos Handarbetets Vänner. Här ett löv i en hopdragssöm.

2010 lekte jag med diverse tekniker. Här målade jag med textilkritor på linne och bättrade på bilden med stygn.

2011 började jag sälja broderigarner. Jag tyckte det var svårt att hitta ullgarner för broderi i lagom mängd, så jag startade Broderigarn.se och det var fler än jag som hade ullbroderigarnsbehov så kunderna strömmade till.

2012 började med att jag gav ett antal nyårslöften som handlade om att avsluta diverse broderiprojekt som jag hade liggande. Det gick sådär, kan jag meddela. Ett projekt som i alla fall avlutades enligt plan var min syrras tvistsömsbroderi som blev till en kudde i födelsedagspresent till syrran.

2013 var året då min käre make slängde bort ett av mina finaste och nästan helt avslutade broderiprojekt. Det var inte meningen så klart, men jag var otröstlig i ungefär en månad. Sedan bloggade jag om det och det har blivit min mest lästa och kommenterade bloggpost någonsin. Denna tragiska händelse omnämndes även i tidskriften Hemslöjden.

2014 är korsstygnshusens år, som ni vet. Om någon, mot förmodan, har missat detta så är det bara att bläddra ner i bloggen så hittar ni allt om detta och lite till.

Tiden går fort när man har roligt och just nu känns det som att det antagligen blir minst sju år till av broderibloggande. Vem hade anat det? Hoppas ni hänger med…

Share

Jag gästbloggar hos Nordiska Museet

Glad tredje advent! Hoppas ni hinner ha lite söndagsmys och njuta av adventsljusen.

I år har Nordiska museet en julblogg och de lägger ut ett inlägg varje dag fram till jul. Den handlar om julpyssel och traditioner. Jag har blivit inbjuden att gästblogga där och idag har de publicerat mitt inlägg. Där kan ni läsa om min mormors julservetter och hur man kan brodera egna servetter med lite korsstygn i hörnen.

Vi kanske inte hörs något mer före jul, så jag vill passa på att önska alla bloggläsare en riktigt skön jul. Tack för alla trevliga mail och kommentarer på bloggen. Det betyder jättemycket för mig.

Så vill jag påminna om att om ni vill beställa korsstygnshus eller broderigarn och vara säkra på att få det före jul så kan det vara bra att beställa senast på torsdag den 18/12.

Share

Årets julklapp: ”Broderier från 50- och 60-talen”

Lagom till julhandeln kommer en riktig inspirationsbok. Ann-Sofie Svansbo och Anna Lindqvist har grävt i Östergötlands museums magasin och hittat massor av superläckra skisser och broderier som skapats av några av de främsta svenska textilkonstnärerna under mitten av 1900-talet.

Jag har nästan längtat ihjäl mig ända sedan jag hörde ryktet om boken för någon månad sedan och när jag sedan har mitt exemplar i handen så kryper jag upp i soffan och öppnar högtidligen boken och försjunker i alla färgsprakande bilder.

Det finns många rent geometriska kompositioner, men också stiliserade blommor och frukter. Det är underbart färggrannt och vissa broderier har riktigt kaxiga färgkombinationer. Andra går i en elegant gråskala och det är inte dumt det heller. Det mesta är linnebroderier, alltså lin både i tyg och tråd. Favoritstygn verkar vara plattsöm, kedjestygn och läggsöm. Jag bläddrar och bläddrar och alldeles för snart är boken slut. Då börjar jag om igen och sedan ännu en gång.

Nu måste jag naturligtvis prova själv. Först behöver jag färgglatt linne att brodera på. Här kan jag varmt rekommendera Växbo Lins servettväv i 100% lin som finns i 15 fina nyanser som passar väldigt bra till den här typen av broderier. Servettväven säljs som metervara och ligger på 50 cm bredd. Det är så svårt att välja, helst vill jag testa alla färger, men jag nöjer mig med lime och blått linne den här gången.

I boken finns ett par mönster som passar på mobilfodral och det känns som ett lagom startprojekt. På det första fodralet broderar jag ett mönster av Raine Navin som jag har kopierat rakt av ur boken. Det är från 1962 och heter ”Rosamunda”. Fast jag har hittat på helt egna färger. Det blir en blå ros med gröna blad mot en limefärgad bakgrund.

På det andra mobilfodralet är broderiet inspirerat av Ingrid Dessaus ”Fyrverkeri” från 1955. Här har jag ungefär samma färgskala och stygn som på originalet men jag har gjort om mönstret för att det ska fungera på en liten yta. När det gäller broderigarn så har jag använt lingarn 16/2.

Det här är såå roligt att brodera. Man kan ha boken som bas och sedan hitta på egna mönstervarianter och andra färgkombinationer. Det finns många bra handfasta tips i boken om allt som inte är rent broderi, men som är bra att veta, till exempel om mönsteröverföring och montering.

Alltså hörni: Jag utnämner härmed ”Broderier från 50- och 60-talen” till årets julklapp!

Share

Ett 1700-talsbroderi

Vad glad jag blev i morse när en av mina broderigarnskunder mailade mig och visade vad hon gjort med garnet hon köpt. Isis skapar 1700-talskläder och har broderat en bröstlapp till sin gröna sammetsklänning. Stiligt, eller hur!

Förlagan är från första halvan av 1700-talet och finns på Metropolitan Museum. Broderiet är utfört främst i kedjestygn och om ni vill se fler bilder och läsa mer om hur man broderar 1700-tal så får ni inte missa den finfina bloggen som heter Isis’ Wardrobe. Seså iväg och kika nu!

Share

En brodeributik

Så, nu har jag sjösatt en liten webshop där man kan köpa mina korsstygnshus. De finns ju även till salu hos Svensk Hemslöjd i Stockholm och hos Lindegårds i Helsingborg samt hos Cranberry Corner i Danderyd. Men om man föredrar att köpa direkt från mig så finns nu den möjligheten.


Just nu är det världens minsta affär med bara tre produkter, men jag har planer på att utöka sortimentet med andra svenska broderikit, därav namnet Svenska Broderier. Så småningom vill jag också lägga över min broderigarnsförsäljning till den nya webshopen, men det kräver en del programmering som jag inte har tid med just nu. Tills vidare säljer jag alltså broderigarner i ull och broderitillbehör hos Broderigarn.se

Så vill jag passa på att tacka så väldigt mycket för alla snälla kommentarer om mina hus. Ni är så gulliga. Puss på er. 🙂

TILLÄGG: Just det ja! Jag glömde skriva att min broderishop just nu endast säljer till de nordiska länderna, så om du bor utanför Skandinavien och vill köpa ett broderikit av mig, så släng iväg ett mail, så löser vi det.

Share

Vem vill sälja Svenska Hus?

Jag har berättat om hur jag hittade på tre korsstygnhus och om hur jag gjorde broderikit av dem, som jag kallade Svenska Hus. Nu ska jag berätta om när jag letade återförsäljare.

Stackars alla människor som var tvungna att umgås med mig den här sommaren. Jag var helt besatt av mina korsstygnshus. Så fort det dök upp en ny person vid vår sommarstuga så var jag där och visade och ville ha feedback. En del var inte så intresserade, men de flesta reagerade positivt och kom med goda råd och så. En bekant fotograferade husen just när jag var färdig med dem. Hon tog med sig fotona och visade för en av hennes bekanta som har presentbutik/café vid en gågata i Helsingborg. Hon i sin tur blev eld och lågor, så jag åkte dit med husen och prototyp till förpackningen, och hon beställde omedelbart ett gäng askar och ville ha så snabb leverans som möjligt. Jättekul men stressigt också förstås.

Nu hade jag bråttom att göra färdigt alltihop. Det tog ett par veckar att skriva manualerna och att köpa in material och packa askarna. I slutet av augusti gick leveransen iväg till Helsingborgsbutiken som heter Lindegårds och ligger på Bruksgatan (TILLÄGG FEB 2015: Lindegårds stängde tyvärr i början av det här året, så just nu säljs inga Svenska Hus i Helsingborg.)

Tillbaka i Stockholm var det någon som föreslog Designtorget som återförsäljare. De har en jury som träffas regelbundet och tar ställning till de hundratals varuprover de får in varje månad. Jag hade hört att de säger nej till det mesta, men man måste ju försöka, tänkte jag. När jag lämnade in mina hus hade de precis haft ett möte, så jag fick vänta nästan en månad på svar, och det var … nej tack. Det kom ett standardmail som sa att de kan ju inte lämna motiveringar till alla när de får så många förslag. Jag hade blivit refuserad! Suck! Hur kunde de? Mina små fina hus. Inte förtjänade de detta??!!

Sen kom det ett mail med en särskild hälsning från Designtorgets jury: De berättade att de hade tyckt jättemycket om korsstygnshusen. Det var en väldigt fin produkt, men det är för mycket hantverk över dem för att passa in i Designtorgets profil. Det var ju en liten tröst i alla fall.

Då tog jag mina demohus och kilade till Svensk Hemslöjd på Norrlandsgatan i Stockholm. Där fick jag minsann napp. De blev dödskära i husen och i förra veckan levererade jag en massa askar till dem. Det känns riktigt bra.

Är det någon som har något bra förslag på fler butiker där mina hus skulle passa in så får ni gärna höra av er. För övrigt diskuterar jag med ett par andra butiker som inte har bestämt sig än. Så funderar jag så klart på att ha egen försäljning på nätet, men det är inte riktigt klart än. Jag får återkomma om det.

Dessutom har jag gjort en hemsida om mina broderikit: helenaericsson.se

TILLÄGG FEB 2015: Jag har nu en webshop för husen och lite annat broderi: Svenska Broderier.
Lindegårds i Helsingborg har stängt sin butik. Istället säljer jag numera hos Cranberry Corner i Danderyd och i Nordiska Museets butik.

Share

Mer om korsstygnshusen

Här kommer fortsättning på mitt förra inlägg om korsstygnshusen som jag har designat.
Korsstygnshusen tillverkas av sex delar: fyra väggar och två takdelar. Först täcker man delarna med korsstygn och sedan syr man ihop dem med kaststygn. Takdelarna till fäboden täcks med ryaknutar innan det fästs på väggarna med kaststygn.

Medan jag höll på att fixa med husen kom jag på att de nog skulle passa väldigt bra som materialsatser. Jag har ju aldrig gjort något broderikit tidigare så jag funderade lite på hur jag ville att ett sånt skulle vara. Hur ser mitt drömbroderikit ut? Nu hade jag chansen att förverkliga den drömmen. Materialsatser kommer ju ofta i en plastpåse. I bästa fall är det en färgbild på hur det färdiga resultatet är tänkt att bli, men ibland finns inte ens det. Broderigarnerna brukar ofta ligga hopklämda i en härva tillsammans med tyg och papper med broderibeskrivning. Jag tänkte att jag vill att mina broderikit ska vara roligare att titta på. Man ska känna att man köper en present till sig själv eller, om man vill ge det till en annan person, ska det kännas som en fin sak att ge bort. Så jag har lagt broderikiten i en liten ask.


Det finns alltså tre olika materialsatser: korsvirke, parstuga och fäbod och samlingsnamnet på materialsatserna är Svenska Hus.

I asken ligger färdigklippt plastcanvas, broderigarner i ull, en broderinål så klart och under garnerna ligger beskrivningen. Den innehåller ett korsstygnsmönster och en steg-för-steg beskrivning med illustrerande foton. I fäbod-asken ligger en träpinne med rätt diameter för att sno ryaknutarna runt.

Jag har visat mina hus för en massa människor som passerat vår stuga under sommaren. De var väldigt uppskattande. Flera personer som kanske inte broderar själva, kom genast att tänka på någon pysslig person som de ville ge en ask till. Vi har många vänner och släktingar som bor i utlandet eller kommer från utlandet och de var särskilt intresserade av mina hus. Med tanke på utlandsintresset har jag gjort beskrivningen både på svenska och engelska.

När jag nu hade formgivit tre finfina broderikit, så gällde det att hitta någon som ville bli återförsäljare, och den historien berättar jag om här.

Share

Mina korsstygnshus

Nu, kära vänner, är det äntligen dags att berätta om mitt sommarjobb (det som gjorde att jag inte hann med att brodera på Bayeuxtapeten, som jag alltid gör på somrarna). Någon gång i våras fick jag en strålande idé till ett annorlunda broderi. Under hela sommaren har jag skissat och ritat och provbroderat och provbroderat igen och nu är det äntligen färdigt.

Jag har designat tre stycken små korsstygnshus. De är inspirerade av olika svenska byggnadstyper och är broderade i korsstygn med ullgarn på plastcanvas. Jag ska berätta lite om vart och ett av husen:


Från södra Sverige har jag gjort ett korsvirkeshus. Jag har ju bott i Skåne så det kändes självklart att göra ett korsvirke med gult halmtak och Skåneblå snickerier i fönster och dörr.


Från Mellansverige har jag gjort en parstuga. Den har gröna fönsterluckor och väggarna är faluröda. Vita knutar så klart och på taket ligger tegel i brunrött ullgarn med en liten ljusgrön tråd i som föreställer mossa.


Från norra Sverige har jag gjort en fäbod i en vindpinad gråfärg med grönt gräs på taket som är gjort av ryaknutar.

Nu undrar säkert en del vad jag ska göra med dessa små broderade hus och det ska jag snart berätta. Här är fortsättningen på historien.

Share

Högljutt handarbete

Var det jag som bloggade om att broderi är ett modernt sätt att ta hand om sig själv? Ja, det var det ju, men det finns andra aspekter av modernt handarbete och broderi. Alla kanske inte känner att de behöver varva ner. De vill kanske skruva upp volymen istället och använda sitt handarbete för att förändra världen.

Verk av Betsy Greer #3Newcastle, Foto: Betsy Greer

Kurbitsbloggaren Frida Arnqvist Engströms läsvärda bok ”Gerillaslöjd: garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen” handlar om handarbetsaktivister och radikalslöjdare, om anarkibroderi och fuldesign. Här träffar vi en mängd stridbara kvinnor (och någon enstaka man) som inte bara broderar eller stickar, de har ett ärende också. Är det slöjd eller konst? Är det fint eller fult? Är det hantverk eller politik? Är det ett ensamjobb eller en gruppaktivitet? Och är broderi feminint eller feministiskt? Frågorna är många och svaren likaså. Väldigt olika svar blir det och det är spännande och känns ärligt.

Boken är en genomgång av de senaste tio årens slöjdaktivism. Jag tycker att Frida har lyckats balansera väl mellan att låta alla dessa spännande människor med starka åsikter komma till tals och samtidigt hålla ihop historien (det är ju modern slöjdhistoria hon skriver). Frida är duktig på att få folk att resonera om sitt skapande och sin aktivism på ett intressant sätt: varför broderar Ulrika Erde på bussäten egentligen? Hur tänker Maria Halvarson kring sina politiska korsstygnsbroderier? Kan man verkligen påverka världen med broderi och annan slöjd?

Fridas bok får mig att reflektera. Jag funderar över vad andra tycker och vad jag tycker och vad jag vill. Helt uppenbart är jag, med mitt broderibloggande de senaste sju åren, en produkt av min tid. Handarbete och Internet passar ihop. Jag har inga politiska ambitioner med bloggen. Jag är inte arg, men jag vill något. Jag vill nå ut till andra och visa vad broderi kan vara. Sen är det upp till var och en att fylla sitt broderande med mening.

Share

Kaxiga ryablommor

Inspiration till nya broderier kan komma från väldigt olika ställen: böcker, tidningar, utställningar, film och från Internet, till exempel. Pinterest är en rolig sida att hänga på. Man kan surfa runt från den ena pinboarden till den andra och se mönster, färgkombinationer och nya idéer.

Exakt vad som sedan sår ett frö till en broderiidé kan vara svårt att veta. När det gäller de här ryablommorna vet jag att jag för några veckor sedan såg ett broderi på Pinterest med ungefär sådana här blommor. Bilden fastnade i huvudet på mig, men nu hittar jag inte tillbaka till den på Pinterest.


Här är i alla fall mitt försök. Jag kallar dem ryablommor eftersom de består av klassiska ryaknutar. Jag testade att använda lingarn från Växbo Lin, och det visade sig vara ett bra val. Lingarn är ju ganska busigt och spretar åt alla håll. Den egenskapen passar bra här.

Jag har sytt ryaknutarna i en ring och sedan i en ring till innanför den första. Jag hade två trådar knallrosa i nålen för att få fler kronblad. Om man har tunnare garn, kan man sy med kanske tre eller fyra trådar. En ryaknut består av två stygn och mellan knutarna gör man en ögla. Kolla den här lilla filmen på YouTube. Där använder de en pinne för att alla öglor ska bli lika stora. När du broderar en blomma är det bara bra om det blir lite ojämnt, så då kan du göra öglorna på fri hand. När du har sytt alla ryaknutar så klipper du öglorna.

I mitten av blomman har jag sytt några franska knutar och de limegröna bladet är broderade med förstygn.

Share

Varför vi moderna människor broderar

När jag pratar med någon ny person som jag inte har träffat tidigare och vi kommer in på vad vi håller på med, brukar jag nämna mitt broderande. Reaktionen från den andra personen är av två slag. Den första varianten är att den jag snackar med förstår precis vad jag pratar om, ler igenkännande och berättar om sina broderiupplevelser. Den andra reaktionen, som är mycket, mycket vanligare handlar om förvåning, förvirring och kanske ett försök till närmande genom att berätta om en moster som brukade pilla med ett broderi för några tiotals år sedan. Jag får intrycket av att de som står för den här andra reaktionen funderar på om jag totalt har fastnat i dåtiden.

Länge har jag varit lite osäker på hur jag ska förklara vad det går ut på, men nu tror jag att jag har hittat formen. Jag berättar om broderiets tre perioder. För hundra år sedan kunde i princip alla kvinnor brodera till husbehov. Det var självklart att märka handdukarna eller sno ihop ett litet broderi på en barnklänning. Sedan drog den kvinnliga frigörelsen in, kvinnor började förvärvsarbeta och broderi ansågs vara inproduktivt och slöseri med tid. ”Förspilld kvinnokraft” sa man föraktfullt.

Men nu är den tiden över och vi jobbar och stressar och det har blivit ett problem för många att de är för fokuserade på att vara produktiva. För välmåendets och självkänslans skull behöver vi hålla på med något vid sidan om, bara för att det är roligt och för att vi mår bra av det. En del spelar golf, andra håller på med yoga och så är vi en grupp som gillar att pyssla och skapa och då kan broderi vara det vi behöver. Broderi ger skaparglädje och tvingar en stressad person att varva ner och koncentrera sig. Man kan inte skynda på ett broderi. Det tar den tid det tar. Och kanske resulterar broderandet i ett ting som kan beundras under lång tid framöver. Att brodera är alltså ett väldigt modernt och bra sätt att ta hand om sig själv.
Ungefär så brukar jag säga.


Just nu broderar jag lingon. Det är en löpare från Brodera Mera som jag tänkte ha färdig till julbordet.

Share

Broderibloggens stygnfilmer

För sådär en fyra år sedan höll jag på med ett broderiprojekt som inbegrep broderifilmer. Min filmkompetente svärfar hjälpte mig att göra små korta instruktionsfilmer om hur man broderar de vanligaste stygnen. Projektet rann ut i sanden och jag glömde bort filmerna. De har legat i en mapp i en annan mapp i en tredje mapp långt ner i min dator.

Nu håller jag på med ett annat intressant broderiprojekt som jag får berätta mer om så småningom (vad hemligt det låter). I alla fall så kom det här med stygnfilmer på tapeten och då mindes jag plötsligt att jag hade pysslat med det där för länge sen. Jag började gräva i datorarkivet och hittade filmerna. De var gjorda i något gammalt format, men jag har lyckats konvertera dem.

Numera finns det rätt många exempel på stygnfilmer på youtube, både på svenska och andra språk. Jag funderade på om det är meningsfullt att lägga upp ännu fler. Jag minns att målet, när jag gjorde mina filmer, var att hålla dem korta och sakliga. Och det är väl det som utmärker dem. Alltså, om du föredrar en föredömligt kort och torr film om hur du broderar till exempel kråkspark, då kan broderibloggens 15 stygnfilmer vara något för dig.

Share

”The Embroidery Professor”

Nu ska jag berätta om ett märkligt evenemang som jag har varit med om. Det är så att de utländska ambassadörer vi har i Sverige vanligen är män (av någon anledning) och deras medföljande fruar har en klubb där de ses regelbundet kring något litet arrangemang. Den här gången var jag inbjuden att visa broderier och berätta lite om svenska broderitraditioner. Det hela gick av stapeln igår och jag hade förberett mig genom att läsa på broderi- och textiltermer på engelska och samla ihop ett gäng broderier som kändes typiskt svenska. Jag hade en hel resväska med material med mig.

Jag var självfallet lite nervös för hur det skulle gå, men vilket fantastiskt gäng det var. För det första var de precis så vänliga och artiga som man kan föreställa sig att erfarna diplomater är. För det andra var de genuint intresserade av vad jag hade att visa och berätta. Jag visade skånska yllebroderier och landskapssömmar. De ställde många smarta frågor och berättade om egna erfarenheter. Det blev en väldigt lyckad stund med broderiprat över gränserna.

Efteråt var det fikastund och det skulle fotograferas diverse gruppbilder. Flera damer ville ha med ”the embroidery professor” och jag undrade vem det var. Fanns det en professor i rummet? Nej, ”the embroidery professor” – det var ju jag.


Tvistsöm, skånskt yllebroderi och Hallandssöm. Notera särskilt det fina lilla bokmärket i korsstygn till höger i bild. Det fick jag i present av ”Cross Stitch Patricia”, som självfallet hade broderat det själv. Vilken fin gåva!

Share

Min nya förälskelse

Kanske har ni läst den sorgliga historien om det bortkastade broderiet. Jag fick många vänliga kommentarer om det. Broderiet var ju köpt hos Brodera Mera som tidigare låg på Drottninggatan i Stockholm, och det var flera personer som föreslog att jag skulle köpa ett likadant broderi och sy en ny kudde. Även om Brodera Mera inte finns på Drottninggatan längre så har de fortfarande en Internetbutik.

Jag funderade ett tag på om jag ville göra om alltihop. Det var ju en väldigt vacker kudde och jag hade planer på att placera den i min röda soffa. Fast med broderier så är det ju inte bara målet som gäller utan minst lika viktigt är vägen dit (ja, jag vet att det är en klyscha, men den är ju sann). Jag kände att jag inte ville göra om alltihop, så jag bestämde mig för att börja på en helt ny kudde.

Jag begav mig till Enebyberg norr om Stockholm, för där har Brodera Mera ”gårdsförsäljning” hemma i kedjehuset varje tisdag. Om ni är i Stockholmsområdet måste ni göra en utflykt dit (det är väldigt enkelt, bara en liten busstur från tunnelbanan vid Danderyds sjukhus). Gårdsbutiken är inte lika vacker som den fina butiken på Drottninggatan var, men alla broderierna finns där, mycket mer än vad de har på hemsidan. Dessutom är de väldigt trevliga att snacka broderier med.

Jag valde ett traditionellt skånskt yllebroderi som har dokumenterats av Lilli Zickerman. Färggranna finkar och exotiska blommor i glada färger på svart vadmalsbotten. Jag broderar med två sorters ullgarner och ofta har jag två olika färger i nålen. Mest är det liksidig plattsöm, men också schattérsöm, stjälkstygn och franska knutar och så lite bottensömmar.

Jag ääälskar mitt nya broderi. Egentligen skulle jag vilja sitta i soffan och brodera precis hela tiden, men det går ju inte så klart.

Share

Svartstick och läsglasögon

Ni har väl sett den nya broderiboken från Hemslöjdens förlag. ”Brodera på linne” heter den och det är Monica Hallén som har broderat och skrivit. Det handlar om att brodera över räknade trådar, alltså korsstygn och tvistsöm och sånt. Bokens styrka, tycker jag, är alla handfasta råd om materialval och montering. Precis som Monica visar i boken finns det redan mängder av vackra broderimönster i gamla böcker och på äldre broderier som vi kan ta efter.

Själv blev jag inspirerad att testa svartstick. Det finns ett par sidor om svartstick i boken. Monica har till exempel broderat den här fina kudden i med svarta korsstygn på vit botten.

Svartstick kallas blackwork på engelska och var högsta mode under Elisabeth I, alltså under 1500- och 1600-talet. Där broderade man gärna på de vida ärmarna och mönstren var ibland geometriska, men oftare slingriga motiv med blommor och blad. Det vanligaste stygnen var dubbla förstygn som broderades i alla möjliga vinklar i komplicerade mönster.

Här i Sverige började man också brodera svartstick under 1600-talet. Det mest kända exemplet är de halskläden som tillhör Leksandsdräkten, vita linnesjalar med broderier i svart silke. Det som utmärker de svenska broderierna är geometriska figurer och räta vinklar. Här använder vi också förstygn. Vi gillar även korsstygn (precis som i Monicas kudde) och plattsöm, vilket ger de svenska svartsticken ett mörkare uttryck.

Jag letade i gömmorna och hittade ett vitt linne med 16 trådar per centimeter. Så testade jag att brodera några stygn med en tråd DMC bomullsmouliné. Ajaj då! Detta gick inte att genomföra utan läsglasögon. Jag har klarat mig fint hittills, men här går tydligen gränsen. När jag väl fick glasögonen på näsan gick det som en dans och nu vill jag ha tag på ett finare tyg. Traditionella Leksandsbroderier lär ha broderats på ca 24 trådar per centimeter, men det kanske inte finns sånt längre. Jag har mailat en fråga till Hemslöjden i Leksand och väntar på svar. Är det någon annan som har något tips, så får ni gärna höra av er, för jag känner att jag har mer att ge här.


En liten svartsticksbrosch 3 x 3 cm tog 3 timmar att brodera. Sååå roligt!
OBS! Detta mönster finns inte i boken. Det satte jag ihop efter traditionella svartsticksmönster som jag hittade på nätet.

Share

Bayeuxtapeten 2013

Dags för årets rapport om mitt Bayeux-broderi. Som ni säkert minns påbörjade jag detta projekt sommaren 2007 och sedan dess broderar jag en liten bit varje sommar på min Bayuextapet-kopia. Broderiet kommer att bli 140 cm långt och cirka 50 cm högt. Så jag broderar alltså bara en liten bit av hela den 70 meter långa originaltapeten som finns att beskåda i Bayeux som ligger i Normandie som ligger i norra Frankrike.

Det är intressant att fundera på hur detta enorma broderi kom till. Det föreställer slaget vid Hastings 1066 och man tror att det har broderats under åren därefter. År 1077 finns det en notering om att ett broderi har visats i katedralen i Bayeux. Några personer som måste ha varit vittnen till det blodiga slaget har ritat de 50 scener som broderiet består av. Det är mycket blod och avhuggna huvuden, men också vackra hästar och stolta långskepp. Att det är flera personer som ritat figurerna kan man räkna ut eftersom stilen på olika scener skiljer sig åt. Man är ganska säker på att det är engelsmän, sannolikt nunnor, som har stått för broderandet. Det är antagligen ett sammansvetsat gäng, för broderitekniken är lika över hela broderiet.

Bottentyget är oblekt linne och broderitråden är ullgarn i flera murriga medeltidsfärger. De stygn som använts är kedjestygn, stjälkstygn och klyvsöm. Ytorna har fyllts med dubbel läggsöm. Genom att studera baksidan av broderiet kan man räkna ut att först har de broderat alla linjer och sedan har de fyllt ytorna med läggsöm.

När jag sitter här och broderar så tänker jag att visserligen finns det en hel del som har utvecklats sedan 1000-talet. Jag kan till exempel brodera på kvällstid med bra belysning, medan nunnorna bara kunde brodera i dagsljus. Men å andra sidan så tar varje stygn lika lång tid att brodera nu som det gjorde för tusen år sedan och det är ganska trevligt att känna att vi har något gemensamt, nunnorna och jag.

Om ni vill se en liten informationsfilm om broderiet kan jag rekommendera den här från BBC.

Share

Sommarprickar

Hej mitt i sommaren!
Jag har några toppenveckor i Skåne och ägnar mig åt diverse kreativa aktiviteter, såsom att måla om sommarhuset och laga nya spännande maträtter. Lite broderi hinns med mellan varven. Kände att jag ville fräscha upp med lite nya kuddar i soffan. Jag hittade ett enfärgat kuddöverdrag på ICA Maxi. Det måste jag piffa till.

Jag åkte jag till Båstad där det finns en riktigt bra handarbetsaffär med massor av broderigarn. Den rekommenderar jag verkligen. Broderi & Pyssel ligger på Köpmansgatan. Där köpte jag diverse pärlgarn i olika tjocklekar och nyanser.

Jag gjorde det enkelt för mig. Det är ju sommar. Ett enda sorts stygn i rader. Bara färg och storlek på stygnen som skiftar. Så här blev det:


Tillägg: Om du är sugen på att brodera langettprickar eller langetthjul och är lite osäker på hur det går till, så kan du spana in Broderibloggens stygnfilm.

Share