Jag ska börja med att varna känsliga läsare: om du vet med dig att du inte klarar obehaglig läsning med tragiskt slut, så lämna omedelbart denna bloggpost utan att läsa vidare.

För några år sedan köpte jag en materialsats i den trevliga Brodera Mera-butiken, som på den tiden låg på Drottninggatan i Stockholm. Det var ett yllebroderi i glada färger som var kopierad från en jämtländsk bröllopsskudde från 1700-talet. Jag broderade på under något år. Det var mycket arbete men broderiet växte så sakta fram och det blev verkligen vackert. När jag bara hade några detaljer i hörnorna kvar att brodera, så tog några av färgerna slut.

Jag hade flera andra broderiprojekt på gång så bröllopskudden blev liggande. Så småningom tog jag kontakt med Brodera Mera-butiken och de hjälpte mig att komplettera de saknade garnerna. Det var ju inte mycket kvar av broderiet, men jag hade kommit av mig lite, så det låg någon tid till. I slutet av förra året tog jag mig i kragen och plockade fram broderiet för att avsluta det. Jag förvarade det i en fin papperskasse tillsammans med ett par andra broderigrejer som jag är rädd om (en kartong som är jättebra att nysta garn runt och några garnkartor som jag har skickat efter från Finland). Kassen stod i vårat pysselrum bredvid pianot.

Och efter jul skulle det röjas och pianot skulle till mina föräldrar. Jag har en fantastisk make som är superbra på att städa. Väldigt effektiv och snabb är han. Det är nästan alltid väldigt bra att ha en sådan man. Han flyttade pianot och röjde upp riktigt bra och det tog en vecka innan jag saknade kassen med broderiet i. Då låg den redan på soptippen.

Nu har det gått en månad och jag har hämtat mig så mycket från förlusten att jag kan skriva om det utan att att bli knäckt. Jag har i alla fall ett par bilder av broderiet kvar. När jag har berättat för vänner och familj om tragedin, så har nästan alltid den spontana reaktionen varit: ”Åh, stackars Tobbe!”

Så vad kan vi lära av denna sedelärande historia? Låt inte fina broderier ligga, utan brodera färdigt dem! Även den mest perfekte make kan göra misstag! och det viktigaste av allt: Ställ aldrig en broderikasse bredvid pianot!

Kudden är färdig. Äntligen!!

När jag började på den för drygt fem år sedan, så insåg jag självfallet att det skulle bli mycket arbete och ta tid, även om jag inte trodde att det skulle ta fullt så lång tid. Hade jag inte broderat en himla massa andra saker samtidigt, så hade ju kudden blivit färdig mycket tidigare. Men jag gillar omväxling och till slut kom jag ju i mål.

Nu ska kudden flytta hem till mina föräldrar och bo i en blå fåtölj framför en grön öppen spis. Den kommer att stortrivas där.

Härmed tar bloggen sommarledigt. Kommer tillbaka i augusti.

Broderigarnsförsäljningen får också sommarlov. Leveranstiderna blir lite längre efter midsommar och 7 juli stänger butiken för sommaren och öppnar igen den 13 augusti.

Ha en riktigt skön sommar och brodera lugnt.

Nu är det spikat: Nästa Handarbete & Pyssel kommer den 25 maj och då blir det Broderi-special med undertecknad. De puffar för det på sista sidan i det nummer som finns i butiken just nu. Handarbete & Pyssel är en bilaga till Expressen och den kommer ut med 6 nummer per år.

För ett par veckor sedan var en journalist och en fotograf hemma hos mig och intervjuade och fotograferade. Jag var superförkyld och hostig, men det var bara att bita ihop och le vackert för fotografen. Vi gick igenom mängder med broderier och fotade i massor av vinklar och poser. Fem timmar tog det. Ska bli spännande att se resultatet.

Det är ju så här med nyårslöften att antingen kan man mumla dem lite för sig själv i smyg eller också kan man basunera ut dem för alla som vill höra. Fördelen med privata löften är att man inte behöver leva upp till dem. Det är ingen som märker och man slipper stå där med skammen när man inte lyckas. Fördelen med att berätta för alla man känner om sitt nyårslöfte är att det nu blir mycket viktigare att leverera och då kommer man antagligen att lägga mer energi på att leva upp till sitt löfte.

Efter ett par veckors velande har jag nu bestämt mig för att modigt redogöra för mitt nyårslöfte 2012: Jag ska avsluta fem broderier som jag har liggande i gömmorna.

Jag har genom åren påbörjat flera lite större broderiprojekt. En del har jag blivit färdig med, men det finns några stycken som inte är avslutade, fast inte långt ifrån. Jag tror det beror på två saker. Dels är min största broderidrivkraft min nyfikenhet. Jag vill se hur det ska bli. När ett broderi närmar sig slutet, så ser jag hur det kommer att bli och då tappar jag lusten för det broderiet. Den andra orsaken till att jag har svårt att avsluta broderier är att jag ogillar montering, att sy ihop kudden, fålla duken osv.

Men nu ska det bli ändring. Följande broderier ska avslutas innan året har gått:

Den gamla tvistsömskudden som jag broderar till mina föräldrar. Den på börjades för kanske fem år sedan och i början höll jag ett högt tempo, men så kom det andra broderier emellan.

På senare tid har jag tagit upp broderandet av den här kudden. Den är perfekt att ha med på broderikafé, för det är bara den gråa bakgrunden som är kvar att brodera och när man har sytt sådär en 20.000 tvistsömsstygn, så går det på automatik och då kan man konversera de andra brodöserna samtidigt.

Uppdraget är alltså att brodera färdigt, hitta ett lämpligt tyg till baksidan och en lagom stor innekudde och sy ihop alltihop.

Det andra uppdraget är att brodera färdigt en tavla som jag påbörjade på en broderikurs för ett par år sedan.

Jag har gjort en grov skiss som jag broderar efter och så hittar jag på detaljerna efterhand. Det kräver en hel del kreativitet. Ibland blir jag missnöjd med något och så repar jag upp en del stygn.

Det är svårt att säga hur mycket som är kvar, men jag tror att broderandet närmar sig slutet på denna tavla. Då ska jag bestämma hur stor den ska vara och sedan köpa en kilram i rätt storlek och montera broderiet på den. Det är lite pilligt, men jag har gjort det förr så jag vet i alla fall hur jag ska bära mig åt.

Det tredje broderiet är en kudde som jag inköpte på Brodera Mera för sådär en tio år sedan. Vackert blå med färgstarka yllebroderier på.

Jag skäms verkligen för att jag inte har avslutat den, för den är så fin. Ursäkten jag har är att vissa av garnerna tog slut och när jag väl hade lyckats komplettera dem hos Brodera Mera så var jag igång med nya projekt.

Jag ska alltså brodera färdigt och det är inte mycket kvar. Sedan ordna en lämplig innerkudde och sy ihop. Kanske blir det någon slags tofsar i hörnen. Vi får se.

Så har jag en ofärdig julduk. Mönstret hittade jag i ICA-kuriren på 1980-talet och broderade som vanligt på i bra takt, men jag hann inte färdigt till julen och så blev den liggande. Suck.

Den är i alla fall riktigt fin och väl värd att avsluta. Bara röda korsstygn på vit botten. Jag måste hitta mer DMC mouliné i rätt nyans och sedan bestämma hur jag vill fålla den. Det skulle vara trevligt med en liten hålsömsfåll.

Det femte projektet kan jag inte berätta så mycket om för det är något jag ska ge bort till en läsare av denna blogg. Men jag kan berätta att jag tänker avsluta ett broderi som har påbörjats av någon annan och sedan montera och ge tillbaka det i färdigt skick.

Nej. Jag ska inte avsluta Bayeuxtapeten i år. Det är alldeles för mycket kvar att göra där. Det får bli ett annat år.

For English translation: Please use Google Translator i the right column.