Påsöm med Tunagarn

Det har väl inte undgått någon att jag säljer ullgarner för broderi. En av de bästa sakerna med att sälja broderigarner är alla trevliga och engagerade kunder som jag kommer i kontakt med. Det är alltid välkommet med synpunkter och ibland dyker det upp önskemål om att jag ska ta in nya produkter.

Nyligen har jag börjat sälja en ny sorts ullgarn som heter Tunagarn. Det är ett tvåtrådigt, fylligt garn som passar väldigt bra till fria broderier. Jag har länge haft funderingar på att börja sälja Tunagarnet, men jag kom inte till skott förrän en av mina kunder hörde av sig och undrade varför jag inte hade Tunagarn i sortimentet. Det avgjorde saken. Tack Lisa!


Över hundra nyanser finns det att välja på och jag måste genast testa att brodera lite påsöm. Detta är en söm som broderas med liksidig, tät plattsöm i ullgarn. Den är väldigt färgrik och fyllig, lite knubbig. Då är Tunagarnet perfekt. Enda svårigheten är att välja bland alla färger. Blommönstret som jag har broderat, ritade jag för ett par år sedan till ett broderi i Delsbosöm. Det såg ut så här:


Vilken skillnad i uttrycket! Eller hur?

PS. Jag skickar gärna garnprover till dig som är nyfiken på de fyra garnkvaliteterna. Skicka ett mail till helena@broderigarn.se så postar jag några provtrådar. Gratis så klart.

Share

En rosa jul

I år ska det bli en julgran med rosa dekorationer och de får gärna vara hemmagjorda.
Jag har plockat fram lite rosa restgarner och detta är vad jag producerat hittills.


En rosa garntomte. Här finns en jättebra instruktionsfilm för garntomtetillverkning.

En stickad och broderad julkula. Förra julen pysslade jag med broderade julkulor som jag hade läst om i Arnes och Carlos Julkulebok. I år har jag stickat en vit slät kula och sedan broderat kedjestygnsblommor på den. Den var jätterolig att göra.

Så hittade jag ett busigt rosa restgarn och mot bättre vetande bestämde jag mig för att sticka en julkula i detta trasselgarn. Jag säger bara en sak: ”Folks, don’t try this at home”. Strumpstickor och ökningar och minskningar och supertrassligt garn som helt döljer maskorna som på något sätt ska räknas och jag vill inte prata om vad som händer om man tappar en maska. Nä, jag håller mig nog till broderi i fortsättningen.

Share

Bayeuxtapeten 2012

Som ni kanske minns använder jag somrarna till att brodera på en kopia av Bayeuxtapeten. Eller rättare sagt en del av Bayeuxtapeten. Originalet är ju 70 meter långt och själv nöjer jag mig med 1,4 meter. Tapeten, som har ett eget museum i franska Bayeux, är broderad på 1000-talet. Den föreställer slaget vid Hastings 1066 och alla dramatiska och politiska intriger som ledde fram till detta slag.

Broderiet fungerar ungefär som en serietidning. Det är uppdelat i olika scener och ovanför de broderade bilderna finns förklarande text på broderat latin. Den scen som som jag broderar utspelar sig några månader före själva slaget. Den handlar om ett gäng soldater som vadar i strandkanten vid Mont Saint Michel. De obroderade strecken bakom männens ben är vatten som jag ska brodera i stjälkstygn med mörkblått garn.

Orsaken till att jag bara broderar på detta under somrarna är att det tar så fruktansvärt lång tid, så jag behöver en lång paus ibland. I slutet av sommaren (eller början av hösten i år) är jag hjärtligt trött på dubbel läggsöm. Då får broderiet gå i ide. När sedan nästa sommar närmar sig är jag supersugen på att brodera Bayuextapet igen.

I år blev det tre grabbar med randiga kalasbyxor. De håller sköldarna högt och jag tror inte det beror på att de vill skydda sig mot pilregn, utan det är nog så att de inte vill att sköldarna ska bli blöta i vattnet.

Om ni vill läsa om tidigare somrars Bayeuxbroderande kan ni göra det här.

Share

Vad kallas det här stygnet?

Nu börjar det bli kallt om morgnarna – fingervantsväder. Jag köpte ett par svarta häromdagen och sedan visade det sig att min käre make hade köpt ett likadant par till sig, fast någon storlek större. Himla besvärligt. Vi bara blandar ihop dem. Nåja, problem är till för att lösas och de flesta viktiga problem kan ju, som ni vet kära bloggläsare, lösas med broderi.

Jag har under en tid gått och funderat över ett stygn som jag vill testa och när fingervantsproblemet dök upp, så kom jag på att jag kunde göra två flugor på smällen och använda fingervantarna som provlappar.

Jag har helt enkelt dragit trådar över en yta och bara fäst dem i ändarna, som liksidig plattsöm, fast glesare och med längre stygn. Sedan har jag dragit trådar vinkelrätt mot de första och dessutom vävt ihop trådarna. Det kanske räknas som en bottensöm, men i de bottensömmar jag känner till sys trådarna ovanpå varandra och fästs på olika sätt i underlaget. I mitt fall ligger de vävda broderitrådarna ovanpå och fästs bara i kanterna.

Vad tycker jag om resultatet? Tja, jag tycker det ser lite tufft och skrufsigt ut. Den vävda delen av stygnen sitter bra. Sedan försökte jag göra en hjärtform genom att låta trådarna gå ut en bit utanför väven. Det ser kanske coolt ut, men är nog inte så praktiskt på ett par fingervantar. Det är bara en tidsfråga innan jag fastnar i nåt och drar upp broderiet.

I alla fall undrar jag om någon kan säga mig om detta är en bottensöm eller om det finns något annat namn på dessa stygn.

Share

Syrran och kudden

Jag är inte bara brodös, jag är storasyster också. Min lillasyrra är inte heller oäven när det gäller handarbete, fast hon har varit mer inne på stickning än broderi.

Vi växte upp och gick i skolan i Skåne och det var 1970-tal. Skåne är ett bra ställe att vara på om man är intresserad av broderi. Varje läsår i syslöjden hade vi minst ett broderiprojekt på gång. Jag minns kedjestygnsdukar och broderade monogram och så naturligtvis yllebroderier och tvistsöm, som är skånska specialiteter.

Ett år påbörjade syrran ett tvistsömsbroderi med traditionellt mönster i ullgarn i färger som hon hade valt själv. Hon hann inte riktigt färdigt innan läsåret tog slut, så broderiet fick följa med hem med lite extratråd, så att hon kunde avsluta det. Tydligen var de lite snåla med tråden, för den räckte inte och det nästan färdiga broderiet blev liggande.

När jag startade mitt broderibloggande så började släktingar och vänner att plocka fram gammalt broderimaterial som de hade i gömmorna och jag samlade gärna på mig detta. Syrran bidrog med sitt tvistsömsbroderi och jag tyckte att det var väldigt fint med de blåa och röda garnerna.

Häromdagen fyllde syrran år och jag har planerat i flera månader att nu skulle det bli en kudde av hennes broderi. Jag har ju som bekant en himla massa ullgarner, så det var inte svårt att hitta en lämplig broderitråd för att avsluta broderiet. Det blev en mörkblå tråd av Bragegarn. På högersidan av broderiet ser man ett ljusare fält i det mörkblåa. Det är mitt bidrag.

Sedan gällde det att hitta ett lämpligt tyg för själva kudden som kunde matcha broderiet. Jag har letat i tygaffärer hela sommaren. Först var jag inne på att använda ett rosa tyg, men så hittade jag ett rött linne i en liten tygaffär i Laholm som passade perfekt.
Det fick bli en avlång kudde: 40 X 60 cm, för jag råkade ha en sådan hemma och jag tycker det blev bra med broderiet på tvären. Det blev ett riktigt grupparbete och snacka om att syrran blev överraskad och glad förstås.

Närbild på broderiet finns här.

Share

Brodera på ylle!? Ja tack.

Vad är det som gör yllebroderier så lockande för oss moderna människor? Jag tror att det kan vara de sprakande färgerna och den oändliga mängden detaljer. Jag blir ju så barnsligt glad när jag får se ett yllebroderi och det är jag nog inte ensam om.

Brodera på ylle! har fyra synnerligen kompetenta upphovskvinnor: Eva Berg, Carina Olsson, Anna Wengdin och Annhelén Olsson. Tillsammans har de många, många års erfarenhet av skapande och undervisande i yllebroderandets konst.

Detta är en behändig bok om VAD du kan göra och HUR du gör det. Först inspiration i form av många vackra färgbilder. Det är så läckert och väldigt varierat. Inte bara broderier utan även applikationer och knappar och pärlor och tofsar och fransar.

Så till beskrivningarna, och detta är kanske det bästa med boken, enligt min mening. Här svarar författarna på alla frågor som den ovana brodösen har: Hur för man över mönster till ett tjockt ylletyg? Hur monterar man det färdiga broderiet? Går det att tvätta? (öh – nej det gör det inte)

Läsaren bjuds på goda råd och små extra tips lite här och var i boken. Om du verkligen vill lära dig så ska du lusläsa alla beskrivningar, så att du inte missar nånting viktigt som finns gömt i texterna. När du lärt dig hur man kan göra så är det dags att flyga själv: ”Det är bara att släppa taget om vad som är rätt och fel, vackert eller fult. Du väljer och bestämmer själv hur ditt broderi ska se ut.” Precis vad jag tycker.

Har du aldrig broderat förr? Då är detta boken för dig. Är du en supererfaren brodös? Jag tror nog att även du kan hitta inspiration här till nya projekt.

Bilderna kommer från Hemslöjdens forlag.
Boken kan köpas där eller hos Bokus eller Adlibris.

Share

5 år och 33 tusen stygn senare

Kudden är färdig. Äntligen!!

När jag började på den för drygt fem år sedan, så insåg jag självfallet att det skulle bli mycket arbete och ta tid, även om jag inte trodde att det skulle ta fullt så lång tid. Hade jag inte broderat en himla massa andra saker samtidigt, så hade ju kudden blivit färdig mycket tidigare. Men jag gillar omväxling och till slut kom jag ju i mål.

Nu ska kudden flytta hem till mina föräldrar och bo i en blå fåtölj framför en grön öppen spis. Den kommer att stortrivas där.

Härmed tar bloggen sommarledigt. Kommer tillbaka i augusti.

Broderigarnsförsäljningen får också sommarlov. Leveranstiderna blir lite längre efter midsommar och 7 juli stänger butiken för sommaren och öppnar igen den 13 augusti.

Ha en riktigt skön sommar och brodera lugnt.

Share

Till dig som köpt Expressen-bilagan Handarbete & Pyssel

Roligt att du hittade hit. Välkommen!

Broderiartikeln i Handarbete & Pyssel innehåller ju en hel del matnyttigt för dig som är sugen på att börja brodera. Jag vill bara ge dig några tips till.

Om du vill lära dig fler broderistygn ska du gå in på Brodera.nu. Där visar jag några av de vanligaste stygnen och hur de kan användas.

Inspiration kan du hitta på många ställen. Först och främst har vi ju den här bloggen. Den är inne på sitt femte år, så här finns en hel del och det är bara att bläddra bakåt. I marginalen till höger tipsar jag om några trevliga bloggar och andra sidor som bland annat handlar om broderi.

Vill du köpa färdiga broderikit eller material till ett broderi som du hittar på själv kan du leta bland butikerna som jag länkar till i högerspalten. Ja, och så säljer jag lite broderigarn själv också till dem som vill brodera med ullgarn.

Har du frågor kring broderi och hur man gör, får du gärna höra av dig med en kommentar eller maila mig helena@brodera.nu.

Lycka till med skapandet.

TILLÄGG: Jag har fått frågan om handarbetsbilagan finns tillgänglig på nätet. Nej, det gör den inte. Måste inköpas i kiosken. Säljs 25-27 maj.

Share

Istället för en broderad duk

Angående dukar: Nej, jag gillar inte att lägga ut dem överallt, såsom farmor och mormor gjorde. Jag vill se bordsytan och det är väl inte unikt i våra dagar. Det går mode i sånt där. Även om vi blir alltfler som broderar, så broderas det inte dukar i samma omfattning som förr.

Jag är ändå väldigt tacksam för att farmor skyddade vardagsrumsbordet med en duk, för jag har ärvt det bordet och nu kan jag njuta av en ganska så välbevarad vacker träyta. Jag vill ju inte heller slita för mycket på den, så när vi bjuder på något drickbart, så används det glasunderlägg.

Och då kom jag på att även om jag inte gillar att ha duk på bordet, så kan jag ju ha något broderat där ändå. Nämligen broderade glasunderlägg.

Jag har valt att göra dem mörka, så att fläckarna inte syns. Mörkblå vadmal inköpt hos Harry Hedgren och på den yllebroderier i tunt Moragarn och DMCs guldmouliné. Baksidan består av tjock filt, som jag har sytt fast med langettstygn längs kanten. Har man inte tillgång till filt, så kan man använda vadmal till baksidan också.

Guldtråden trivs inte så bra ihop med den täta vadmalen. Den slits snabbt när man drar den genom tyget. Jag löste det genom att använda snoddsöm. Det är en himla bra söm att ta till när man har en tråd som är för skör eller för tjock för det tyg man syr på. Man syr den helt enkelt runt andra stygn, i det här fallet stjälkstygn och kedjestygn, och då behöver man inte dra den genom tyget. Så fiffigt!

Share

Terapi-broderi

Nej, det är inte jag som har brutit ett ben, utan min man. Samma dag som det hände kläckte min son ur sig de kloka orden. Efter drygt tio dagar på sjukhus är nu maken lyckligen hemma igen med ett stort gips.

Det har varit tio dagar av väntan på operation och många timmar har jag sällskapat sjuklingen och vad passar bättre än att förvandla sin frustration till några kloka ord i korsstygn.

Alfabetet finns här.

IN ENGLISH: ”A broken leg never comes conveniently”. Not mine but my husband’s. Embroidered in frustration in hospital waiting for surgery. Cross stitch letters here.

Share

Expressen nästa

Nu är det spikat: Nästa Handarbete & Pyssel kommer den 25 maj och då blir det Broderi-special med undertecknad. De puffar för det på sista sidan i det nummer som finns i butiken just nu. Handarbete & Pyssel är en bilaga till Expressen och den kommer ut med 6 nummer per år.

För ett par veckor sedan var en journalist och en fotograf hemma hos mig och intervjuade och fotograferade. Jag var superförkyld och hostig, men det var bara att bita ihop och le vackert för fotografen. Vi gick igenom mängder med broderier och fotade i massor av vinklar och poser. Fem timmar tog det. Ska bli spännande att se resultatet.

Share

Varför broderar man på formfranska?

Kort svar: För att det går.

Långt svar: Jag kanske är sist på den här bollen, men jag måste ändå tipsa dem som kanske ännu inte har upptäckt Pinterest.com. Gå in där och sök på ”embroidery”. Sen är det bara att hoppa från den ena pinboarden efter den andra och inspireras av alla broderiidéer.

På Pinterest.com hittade jag en länk till den konstnärliga bloggen Stuff you can’t have. Catherine McEver har många tokiga idéer. En del inbegriper broderi.

Hon satsar på att brodera på wonder bread, amerikansk formfranska som håller forever. Själv testade jag pinfärsk fiberfranska från Pågens. Borde nog ha låtit den ligga någon dag och bli lite segare. Man får vara väldigt försiktig så att inte brödet brister, men jag lyckades på första försöket.

Jag funderar nu på att gå vidare i min brödbroderiforskning. Vad sägs om kavring med skånska yllebroderier eller kanske mjukt tunnbröd med tennbroderi på.

Share

Nyårslöfte

Det är ju så här med nyårslöften att antingen kan man mumla dem lite för sig själv i smyg eller också kan man basunera ut dem för alla som vill höra. Fördelen med privata löften är att man inte behöver leva upp till dem. Det är ingen som märker och man slipper stå där med skammen när man inte lyckas. Fördelen med att berätta för alla man känner om sitt nyårslöfte är att det nu blir mycket viktigare att leverera och då kommer man antagligen att lägga mer energi på att leva upp till sitt löfte.

Efter ett par veckors velande har jag nu bestämt mig för att modigt redogöra för mitt nyårslöfte 2012: Jag ska avsluta fem broderier som jag har liggande i gömmorna.

Jag har genom åren påbörjat flera lite större broderiprojekt. En del har jag blivit färdig med, men det finns några stycken som inte är avslutade, fast inte långt ifrån. Jag tror det beror på två saker. Dels är min största broderidrivkraft min nyfikenhet. Jag vill se hur det ska bli. När ett broderi närmar sig slutet, så ser jag hur det kommer att bli och då tappar jag lusten för det broderiet. Den andra orsaken till att jag har svårt att avsluta broderier är att jag ogillar montering, att sy ihop kudden, fålla duken osv.

Men nu ska det bli ändring. Följande broderier ska avslutas innan året har gått:

Den gamla tvistsömskudden som jag broderar till mina föräldrar. Den på börjades för kanske fem år sedan och i början höll jag ett högt tempo, men så kom det andra broderier emellan.

På senare tid har jag tagit upp broderandet av den här kudden. Den är perfekt att ha med på broderikafé, för det är bara den gråa bakgrunden som är kvar att brodera och när man har sytt sådär en 20.000 tvistsömsstygn, så går det på automatik och då kan man konversera de andra brodöserna samtidigt.

Uppdraget är alltså att brodera färdigt, hitta ett lämpligt tyg till baksidan och en lagom stor innekudde och sy ihop alltihop.

Det andra uppdraget är att brodera färdigt en tavla som jag påbörjade på en broderikurs för ett par år sedan.

Jag har gjort en grov skiss som jag broderar efter och så hittar jag på detaljerna efterhand. Det kräver en hel del kreativitet. Ibland blir jag missnöjd med något och så repar jag upp en del stygn.

Det är svårt att säga hur mycket som är kvar, men jag tror att broderandet närmar sig slutet på denna tavla. Då ska jag bestämma hur stor den ska vara och sedan köpa en kilram i rätt storlek och montera broderiet på den. Det är lite pilligt, men jag har gjort det förr så jag vet i alla fall hur jag ska bära mig åt.

Det tredje broderiet är en kudde som jag inköpte på Brodera Mera för sådär en tio år sedan. Vackert blå med färgstarka yllebroderier på.

Jag skäms verkligen för att jag inte har avslutat den, för den är så fin. Ursäkten jag har är att vissa av garnerna tog slut och när jag väl hade lyckats komplettera dem hos Brodera Mera så var jag igång med nya projekt.

Jag ska alltså brodera färdigt och det är inte mycket kvar. Sedan ordna en lämplig innerkudde och sy ihop. Kanske blir det någon slags tofsar i hörnen. Vi får se.

Så har jag en ofärdig julduk. Mönstret hittade jag i ICA-kuriren på 1980-talet och broderade som vanligt på i bra takt, men jag hann inte färdigt till julen och så blev den liggande. Suck.

Den är i alla fall riktigt fin och väl värd att avsluta. Bara röda korsstygn på vit botten. Jag måste hitta mer DMC mouliné i rätt nyans och sedan bestämma hur jag vill fålla den. Det skulle vara trevligt med en liten hålsömsfåll.

Det femte projektet kan jag inte berätta så mycket om för det är något jag ska ge bort till en läsare av denna blogg. Men jag kan berätta att jag tänker avsluta ett broderi som har påbörjats av någon annan och sedan montera och ge tillbaka det i färdigt skick.

Nej. Jag ska inte avsluta Bayeuxtapeten i år. Det är alldeles för mycket kvar att göra där. Det får bli ett annat år.

For English translation: Please use Google Translator i the right column.

Share

Broderibloggen fyra år

Gott nytt år. Idag fyller Broderibloggen fyra år och då tänkte jag att vi skulle titta lite bakåt och se vad som har hänt på bloggen sedan starten. Jag gillar ju att testa olika tekniker och att brodera provlappar med idéer som jag får. Det mesta blir inte särskilt bra, men en del är jag tillräckligt nöjd med för att det ska få vara med på bloggen. Här följer några av mina favoriter genom åren.


Jag hade aldrig testat att brodera flätsöm och då var det kanske inte så smart att börja med cirklar. Det var ganska knepigt att brodera runt, men jag tyckte så mycket om färgerna så jag kämpade vidare och lyckades slutföra det och det gav lite broderisjälvförtroende.


Till det nymålade köket sydde jag fyra kuddar med broderier på. Detta är min favorit. Väldigt lättbroderade stjälkstygnsgrenar med öglestygnsknoppar på.


Jag testade att brodera löv med olika garner och olika stygn.


Ett knallturkost tyg inspirerade till fruktbroderi. Ett klassiskt tema med frukt i genomskärning, fast kanske med lite nya stygnkombinationer.


Jag insåg att man inte måste brodera på enbart enfärgade tyger, det går bra med mönstrade också. I änden på en kökshandduk testade jag Järvsösöm.


En egen variant av klassiskt yllebroderi.


Virkade påskägg med broderier på.


I lågstadieåldern någon gång i början av 70-talet gjorde jag slut på mina färgpennor genom att fylla papper efter papper med sådana här mönster. Bra sätt att göra slut på restgarnerna också.


Lite tyg från min makes avlagda skjortor förvandlades till broderiapplikation och knapparna fick också vara med.


En biologiläxa i genetik mynnade ut i ett DNA-broderi.


Tussilago på en dammig vägren i mars.

Två sorters läggsöm och kardad ull. Jag gillar färg.


Jag minns inte vem det var som tipsade om att brodera på myggnät. Jag testade tambursöm med en virknål.


Måla med textilkritor, pressa och brodera. Det här var ett jätteroligt broderi som fungerade på första försöket.


Det var ganska så knepigt att brodera på stickade vantar. Inspirationen kom från Hallandssöm och Jämtlandssöm.


Rött och vitt är oslagbart. Egendesignade Delsborosor.

IN ENGLISH: Some of my favorite designs from the last four years.

Share

…och en till julekula

När jag hade lyckats knåpa ihop en julgranskula enligt mönster i Julekuleboken, så ville jag naturligtvis fortsätta och hitta på fler varianter.

Jag kände mig inspirerad av skånska yllebroderier som ofta broderas på svart botten. Så jag stickade en enfärgad svart kula och plockade fram lite ullgarner i lämpliga färger. Jag har använt Moragarn och Fårögarn och hållit mig till en lite ljusare färgskala. Jag ville inte att julgranskulan skulle ge ett alltför mörkt intryck, för det blir nog inte så snyggt mot den mörkgröna julgranen.

Jag markerade med några tråckelstygn i vit sytråd var jag ville ha de olika blommorna och sedan broderade jag ganska fritt. Det ser kanske lite spretigt ut. Det beror dels på att jag inte hade markerat alla detaljer innan jag broderade och dels på att det är ganska svårt att brodera rakt och exakt på en stickad kula.

Slutligen broderade jag en grön bladslinga runt alltihop för att binda ihop det. Inte så pjåkigt för att vara ett första försök.

Share

En svensk julekula

Som den stora julromantiker jag är, har jag gått igång maximalt på Arnes och Carlos charmiga norska Julekuler. Vilken strålande idé att sticka julgranskulor med norska tröjmönster på.

Självfallet har jag ett exemplar av boken, och jag tänker att jag ska hinna sticka massor av julekuler innan det är dags att klä granen.

De norska rödvita kulorna är svåra att slå, men jag måste i alla fall göra ett försök att försvenska idén. Det första jag kommer att tänka på är den norrländska Lovikka-vanten.

Så här kommer en norrländsk Lovikka-kula med karaktäristiska korsstygn i juliga färger.

Share

Jag drömde att jag broderade

En natt i förra veckan sov jag riktigt illa och när jag väl somnade så drömde jag en massa konstiga drömmar. De flesta kommer jag inte ihåg, såsom det brukar vara. En dröm minns jag dock väl, det var en mycket detaljerad dröm om hur jag broderade.

Jag valde ut ett gult linnetyg. Sedan började jag brodera långa parallella stygn med ett olivgrönt pärlgarn. Så letade jag reda på en tunn svart tråd och den drog jag över de gröna stygnen i en rombform som fästes i hörnorna. Slutligen letade jag länge tills jag hittade en mörkt orange tråd som jag fäste den svarta tråden med så att det blev läggsöm.

Jag har hört någon gång att vi brukar drömma i svartvitt, men detta var ju verkligen en färgdröm. Så sägs det att drömmar innehåller mer känslor än händelser. I den här drömmen minns jag inga känslor. Var jag inspirerad? Tyckte jag det som jag broderade var snyggt? Hade jag roligt? Ingen aning. Jag minns bara en självklarhet. Jag visste exakt hur jag ville ha det och så genomförde jag det.

Självfallet måste jag testa att brodera det som jag drömde. Blev det som i drömmen? Nja, det var förstås mycket rakare och jämnare och mer symmetriskt i drömmen, men en sak vet jag säkert. Jag drömmer tydligen sanndrömmar.

Share

Framsidor och baksidor

Det kom en fråga till bloggen: Hur gör man för att fästa fint och inte knöligt? Hur gör du? Visa en baksida på ett av dina broderier, föreslår frågeställaren.

Mycket bra fråga tycker jag. Jag ska berätta hur jag ser på saken och jag vill väldigt gärna att alla som har synpunkter på detta och kanske har andra bra idéer eller tillägg till det jag skriver att kommentera, så att vi inte missar något viktigt.

Förr i tiden var baksidan på ett broderi minst lika viktig som framsidan. När unga flickor lärde sig att brodera, så fanns det rätt och fel. Baksidorna inspekterades med lupp och nåde den flicka som inte hade fäst tråden perfekt, så att det nästan inte syntes. Jag antar att det var ett sätt att hålla unga flickor på mattan. Man fick inte förhäva sig utan skulle sitta fint på en stol med rak rygg och ögonen ner i broderiet.

Men nu är det andra tider. Vi har liksom annat för oss nu och broderi har blivit en kul grej som vi försöker hinna med efter jobbet mellan gymmet och facebookandet, typ.

Nu finns inte rätt och fel och vi bryr oss inte om meningslösa regler utan vi vill bara att det ska funka. Så när vi ska fästa tråden så är det två saker vi måste tänka på: att inte tråden går upp och att det inte blir fult på framsidan.

Ett misstag som många nybörjare gör är att fästa alldeles för mycket. Man tror att man måste sy en himla massa för att inte tråden ska gå upp. Så är det inte. Det räcker oftast med att sy under ett par broderade trådar på baksidan och sedan tillbaka under samma trådar. Undantaget kan vara om man har en väldigt blank och spretig tråd som till exempel konstsilke. Då kan man behöva sy ett par stygn till, så att den inte går upp.

För att hålla framsidan snygg, så gäller det för det första att inte fästa alla trådar på samma ställe för då kan det bli knöligt. För det andra bör man inte dra en tråd långa sträckor på baksidan mellan broderade områden, för det kan synas på framsidan, särskilt om man broderar på ett ljust eller tunt tyg.


Nu kommer lite framsidor och baksidor, så ni kan jämföra. Först ut är ett broderi som är broderat av Henrietta. Hon var handarbetslärarinna under första halvan av 1900-talet och får representera den äldre synen på broderi. Detta är en detalj av en liten broderad duk i Järvsösöm.


Baksidan ser ut så här.


Den här blomman broderade jag i lingarn för några år sedan.


Baksidan ser ut så här. Inte fullt lika tjusigt som Henriettas.


Här kommer ett korsstygnsbroderi som jag gjorde förra året.


En katt bakifrån. Så här fick man inte fästa förr i tiden. Jag har sett väldigt prydliga baksidor där tråden fästs mycket diskret lodrätt längs stygnen, så att den knappt syns.


Detta är en gästhandduk med broderi inspirerat av Jämtlandssöm.

Här minns jag att det var jobbigt att fästa det blekgula konstsilket som liksom lever ett eget liv och inte alls vill vara kvar på handduken.

Är det någon annan som inte tycker som jag eller som har bra tips i detta ämne? Berätta!

Share

Elaines broderade vantar


Broderi kan vara rikligt, ymnigt, överflödande. Stygnen trängs, knuffas, skockas ihop och tillsammans ger de ofta ett underbart intryck av energi och skaparglädje. Ibland är broderi enkelt och avskalat. Man säger att ”less is more” och det kanske kan ligga något i det.

Till den senare kategorin hör Elaines vackra broderade vantar. Jag tycker de är så inspirerande. De finns att köpa hos Magasin Åtta i Sundsvall.

Nu när kylan kryper närmare blir behovet av ett par broderade vantar plötsligt märkbart. Då finns det fyra sätt att skaffa sig dem:

1. Inspireras av Elaine och sticka ett par vantar och brodera på dem.

2. Spara tid och köp ett par stickade vantar och brodera på dem.

3. Köp ett par av Elaines vantar.

4. Gör som jag, anmäl dig till den tävling som just nu går av stapeln hos Mitt lyckliga lantliv. Där kan man vinna ett par av just de Elaine-vantar som avbildas i det här inlägget.

Share

Bayeuxtapeten 2011

Följande har hänt: Sommaren 2007 gjorde jag och min familj en bilresa i Normandie. Vi såg intressanta ställen som Le Havre, Omaha Beach och Mont Saint Michel, men höjdpunkten på resan (tycker jag) var ett besök i Bayeux och att få se den berömda tapeten som är broderad på 1000-talet och föreställer Slaget vid Hastings 1066.

När vi hade beskådat underverket, så följde ett besök i museishopen där jag övertalades (av min man) att inköpa en kopia av en liten bit Bayeuxtapet i form av en broderisats. Den bit jag broderar är 1,4 meter lång. Det kan verka mycket, men är endast två procent av hela den 70 meter långa tapeten.

Väl hemma i Sverige satte jag ingång att brodera. Det är stjälkstygn, kedjestygn, klyvsöm och dubbel läggsöm. Ullgarn på linnebotten och det tar tid. För att inte ledsna på hela projektet har jag bestämt att jag broderar i lagom takt under somrarna och sedan får broderiet vila under vinterhalvåret. I år var det femte sommaren jag broderade. Jag räknar med att det kan ta så mycket som tio somrar till.

Årets beting är en kille till häst. Han ser ut att sitta i damsadel. Jag misstänker att den som ritade just den här killen inte hade riktigt koll på hur man avbildar en man till häst. Eller också underskattar jag illustratören. Stigbygeln är ju där, men killen har inte foten i den. Han kanske håller på att hoppa av sin häst. Han är ju på väg ut i vattnet, alltså de där linjerna som är ritade under hästen, som jag inte har broderat än. Kanske killen tänker hoppa av hästen för att leda den ut i vattnet. I så fall är det big mistake, för där framme väntar kvicksanden. Men det dramat kommer jag inte till förrän nästa sommar eller kanske sommaren efter det.

Share