Nu har jag varit 4 dagar i Japan på min broderiresa. Jag flög till Nagoya i måndags och kom fram på tisdag morgon. Jag har ju aldrig varit i Japan förut och det är så olikt Europa att man blir lite chockad först (t ex är toaletterna ett kapitel för sig). Nagoya är en riktig storstad med skyskrapor och tunnelbana och mitt i staden finns en skyskrapa med två runda torn som är en av de högsta byggnaderna i Japan. I den skyskrapan ligger varuhuset JR Takashimaya som har bjudit in Svensk Hemslöjd och mig att vara huvudnumret i deras Scandinavian Market under andra halvan av december.
Marknaden tar upp större delen av tionde våningen i varuhuset och har drygt 30 shopar med skandinaviskt tema. De flesta shoparna drivs av japaner, men i en shop finns tre svenskor från Halmens hus i Dalsland och så har restaurang Kvarnen i Stockholm tre personer här som har ordnat med en svensk restaurang som serverar sill, Wallenbergare och äppelkaka till nyfikna japaner.
Jag och Jenny Berge från Svensk hemslöjd och Nori Akechi, japansk korrodinator som har bott i Sverige i åtta år, fick jobba järnet i två dagar för att hinna få iordning pop-up shopen innan den öppnade på torsdagen. Vår shop ligger precis vid ingången till marknaden, så det blev snabbt fullt av folk som ville kolla på oss och våra produkter. Jenny har på sig en folkdräkt och det tycker kunderna är intressant förstås. Jag sitter vid ett litet bord mitt i butiken och broderar mina hus. Hela tiden kommer det fram nyfikna japaner och tittar på vad jag pysslar med. De första timmarna var Nori i närheten och sprang fram för att översätta så fort en japan ville prata lite med mig. Efter ett tag fick jag lite kläm på terminologin. En typdialog går så här:
Kunden tittar försiktigt på när jag broderar
Jag leende: Irasshaimase (välkommen)
Kunden ler.
Jag: Cuross stitchu (korsstygn)
Kunden: Cuross stitchu?
Jag: Hai, so desu. (Ja, det stämmer)
Jag pekar på asken: Kitu (broderikit)
Kunden säger antingen: Oh kawaii (gulligt) eller Ah sugoi (coolt)
Jag leeende: Arigato gozimazu (Tack så mycket)
Det är så himla kul. Fast man blir trött. Varuhuset har öppet elva och en halv timme på raken och vi tar bara en lunchpaus och några kortare avbrott för att sträcka på benen och dricka en kopp kaffe.
Som jag nämnde är vi huvudnumret i den skandinaviska marknaden och därför har det kommit en del journalister och TV-team och intervjuat oss. I morse berättade en av halmslöjdarna att hon hade varit på sitt hotellrum och slagit på TVn och där satt jag mitt i en japansk nyhetssändning och broderade korsstygnshus. Idag åkte vi tunnelbana och då upptäckte vi att i varje tunnelbanevagn hängde en affisch med korsstygnshusen och oss på. Det känns helkonstigt.
Nu måste jag sova för imorgon är det full rulle igen. Hoppas jag hinner återkomma snart igen och berätta vidare.
Åh, vad det låter spännande! Men törs du verkligen säga några ord på japanska! Tänk om de börjar prat en massa!!! Vare sig du lyckas sälja något eller ej så gör ni ju r reklam för vårt hantverk! Lycka till i fortsättningen!/Karin
De pratar massor med mig, men då säger jag bara ”wakarimasen” jag vet inte. Kram
Vad roligt att få höra hur du har det, jag är ju väldigt nyfiken!
Det så mycket mer att berätta och så lite tid att blogga. Jag var nervös innan för toaletterna och jag hade anledning till det. Berättar mer sen. Jag har ätit sån där giftig blåsfisk och överlevt, jag har varit på teceremoni och jag har gjort japanska blomsterarrangemang. Jätteroligt! Jag har varit hemma hos en japansk familj och haft fredagsmys med egenrullad sushi och igår såg jag en västerlänning som inte tillhörde vår svenskgrupp. Första icke-japanen på fyra dagar!
Vad spännande dagar du har där i Japan. Blir riktigt nyfikna på vad det är med toaletterna. Hur lång tid tog tecermonin? Vi har hört att det kan ta upp till 7 timmar. Va det en riktigt geisha som serverade? Kram kram
Angående toaletterna: Mängder med knappar med japanska tecken, men var spolar man? Trycker man på fel knapp kan jobbiga saker hända.
Teceremonin leddes av två civilklädda teceremonilärlingar ledda av deras manlige mästare. Vi var fem personer som var bjudna och det tog cirka en timme. Enligt mästaren tar det normalt två timmar. Vi fick en light-version. Mycket krypande och bockande och sörplande. Väldigt meditativt. Kram och God Jul