Jag är hemma i Sverige igen sedan en dryg vecka tillbaka och har nu hunnit vila upp mig efter två intensiva veckor i Japan, men jag lovade ju att återkomma och berätta mer om hur det var i Japan.
Förutom att demonstrera broderi och prata med kunder på varuhuset JR Takashimaya, hade jag i uppdrag att hålla workshops. Det blev tre workshops där jag lärde ut hur man broderar korsstygnshus och tre workshops där vi broderade fritt på ylle, närmare bestämt små glasunderlägg. Varuhuset gjorde reklam för workshopparna och fixade med bokningar. Jag hade 7-8 deltagare i korsstygns-workshopparna och något färre i yllebroderi-workshopparna. Det var ganska lagom, tycker jag.
Jag inledde varje workshop med att berätta kort om de svenska broderitraditioner som just det broderiet grundade sig på. Jag och min syster Amelie hade fixat ett par exempel på typiska korsstygns- och tvistsömsbroderier som har inspirerat korsstygnshusen. När jag skulle berätta om yllebroderier så visade jag en broderi till en bröllopskudde som jag håller på med och berättade om skånska yllebroderier och åkdynor och sånt. Sedan satte vi igång och brodera.
Jag hade hört innan att många japaner är väldigt duktiga på att brodera. Det gällde några av mina elever, men många som kom till mina workshops hade väldigt liten eller ingen erfarenhet av broderi. Det var alltså alla nivåer på förkunskaper och jag fick omväxlande demonstrera lite mer avancerade stygn och hjälpa till att trä nålen, för det var flera som fastnade redan på det momentet. Alla elever hade dock det gemensamt att de var väldigt nyfikna och positiva och de verkade nöjda när workshopen var slut. Ibland blev det applåder och ibland fotostund.
Ni undrar förstås hur det fungerade med språket. Japaner är ju sällan bra på engelska. Jo, jag hade tolk. Tre olika tolkar jobbade jag med, alla väldigt kompetenta. Två av tolkarna kunde svenska, så då kunde jag köra på det. Med den tredje tolken fick jag ta det på engelska. En timme innan workshopen gick vi igenom min planering och ungefär vad jag skulle prata om och så läste de igenom de japanska beskrivningarna som följde med broderikiten som vi jobbade med i workshopen. När jag gick runt och hjälpte till så var tolken till hands. Ibland kunde vi ju kommunicera med teckenspråk och enstaka engelska och japanska ord och ibland fick vi ropa på tolken för att få hjälp.
Det var väldigt roligt att hålla workshops i Japan. Japaner är generellt vänliga, nyfikna och artiga människor. Det är bra att förbereda sig ordentligt innan och fundera igenom de olika momenten, för de är noggranna och vill ha direktiv för varje detalj. När det fungerar, så är de så tacksamma och jag kände mig väldigt stolt över våra svenska broderitraditioner och det intresse som japanerna visade. En riktigt fin upplevelse var det!
Just nu har jag fullt upp med att tillverka broderikit till mina 
Stackars alla människor som var tvungna att umgås med mig den här sommaren. Jag var helt besatt av mina korsstygnshus. Så fort det dök upp en ny person vid vår sommarstuga så var jag där och visade och ville ha feedback. En del var inte så intresserade, men de flesta reagerade positivt och kom med goda råd och så. En bekant fotograferade husen just när jag var färdig med dem. Hon tog med sig fotona och visade för en av hennes bekanta som har presentbutik/café vid en gågata i Helsingborg. Hon i sin tur blev eld och lågor, så jag åkte dit med husen och prototyp till förpackningen, och hon beställde omedelbart ett gäng askar och ville ha så snabb leverans som möjligt. Jättekul men stressigt också förstås.
Nu hade jag bråttom att göra färdigt alltihop. Det tog ett par veckar att skriva manualerna och att köpa in material och packa askarna. I slutet av augusti gick leveransen iväg till Helsingborgsbutiken som heter Lindegårds och ligger på Bruksgatan (TILLÄGG FEB 2015: Lindegårds stängde tyvärr i början av det här året, så just nu säljs inga Svenska Hus i Helsingborg.)
Då tog jag mina demohus och kilade till 
I asken ligger färdigklippt plastcanvas, broderigarner i ull, en broderinål så klart och under garnerna ligger beskrivningen. Den innehåller ett korsstygnsmönster och en steg-för-steg beskrivning med illustrerande foton. I fäbod-asken ligger en träpinne med rätt diameter för att sno ryaknutarna runt.
