När Bokförlaget Semic kontaktade mig och frågade om jag ville göra en broderibok så hade jag redan funderat på det ett bra tag. Vi har ju så många fina mönster och jag ville göra en bok med några av de finaste broderierna och samtidigt tillföra något nytt. Många av de mönster vi har i våra samlingar är i största laget för att få med i en bok. Samtidigt är broderierna väldigt fina att visa upp i en bok och de kan inspirera till nya broderier.
Jag har också förstått att många som vill brodera gärna börjar med ett litet broderi som uppvärmning. Därför hade jag en idé om att ta fram mindre varianter av Brodera meras stora vackra broderier. Jag kallade min idé för ”Brodera mindre”. Så kom Semic och berättade att de ville ha en bok med blandade projekt. Olika storlekar, olika tekniker, olika stilar och olika format: kuddar, bonader, dukar, småbroderier och så vidare. Jag gjorde ett förslag på vad som kunde ingå i en sådan bok och bakade in min ”Brodera mindre-idé” i detta. De gillade upplägget och vi gjorde en plan för hur boken skulle produceras. Jag hade ungefär ett år på mig.
Flera broderier hade vi färdiga modeller till, men det var ändå mycket som skulle broderas. Det mesta broderade jag själv under våren och sommaren förra året. Jag fick också mycket broderihjälp av min syster, Amelie, som jobbar med mig i företaget. Marianne Grundäng är en skicklig brodös och har broderat ett par av de finaste broderierna i boken. Mina kurskompisar från Handarbetets Vänner hjälpte till med några småbroderier. Min mamma högg in på den fantastiska julvepan i korsstygn som avslutar boken. Hon hann precis komma igång när hon snubblade på gräsmattan och bröt båda handlederna. Då hoppade Marianne G in och räddade vepan. Tack för det Marianne! (Ingen fara, min mamma är numera återställd.)
Så blev det höst och min fotograf, Charlotte Gawell, kom hem till mig i flera omgångar och fotograferade alla broderier. Charlotte har tidigare fotograferat trädgårdsböcker, kokböcker och en del handarbetsböcker, t ex den fantastiska ”Sagornas stickbok”. Det är väldigt spännande att skapa fina foton, och vi jobbade jättebra ihop och hade så roligt. Vi använde min verkstad och bostaden och trädgården som bakgrund till broderierna. En del broderier gör sig bättre i närbild, andra passar bättre i en miljö där det händer lite runt broderiet. Vi hade väldig tur med vädret, det var en fin höst.
Vintern kom och jag satte igång att skriva och rita. Det skulle skrivas berättande texter och beskrivningar och det skulle ritas mönster och stygnteckningar. Eftersom jag inte har gjort detta i en sådan omfattning tidigare, så var jag ganska stressad över hur jag skulle hinna. Jag har ju ett broderiföretag att ta hand om också och vintern är högsäsong i broderiernas värld. Det var mycket jobb, men det flöt på riktigt bra. Den första mars skulle allt vara inlämnat till förlaget och jag höll min deadline. Champagne på det förstås!
Så följde en tid av korrekturläsning och formgivning av boken. Manuskriptet mejlades fram och tillbaka, fram och tillbaka. Jag fick hjälp med korrekturläsning av två superkompetenta hemslöjdsvänner, Jenny Berge och Eva Möller, som hade bra synpunkter på förbättringar. Min redaktör på Semic, Eva Bergman, och formgivaren, Monica Sundberg, är riktiga bokproffs och så smidiga att jobba med. Rätt som det var hade vi en färdig inlaga. Boken gick i tryck efter midsommar och bara några veckor senare hade jag en färdig bok i handen. Det kändes både overkligt och fantastiskt så klart. Jag hoppas att många ska få inspiration till egna broderier och att boken hittar nya broderivänner.
Mer om boken här.