Var det jag som bloggade om att broderi är ett modernt sätt att ta hand om sig själv? Ja, det var det ju, men det finns andra aspekter av modernt handarbete och broderi. Alla kanske inte känner att de behöver varva ner. De vill kanske skruva upp volymen istället och använda sitt handarbete för att förändra världen.

Kurbitsbloggaren Frida Arnqvist Engströms läsvärda bok ”Gerillaslöjd: garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen” handlar om handarbetsaktivister och radikalslöjdare, om anarkibroderi och fuldesign. Här träffar vi en mängd stridbara kvinnor (och någon enstaka man) som inte bara broderar eller stickar, de har ett ärende också. Är det slöjd eller konst? Är det fint eller fult? Är det hantverk eller politik? Är det ett ensamjobb eller en gruppaktivitet? Och är broderi feminint eller feministiskt? Frågorna är många och svaren likaså. Väldigt olika svar blir det och det är spännande och känns ärligt.

Boken är en genomgång av de senaste tio årens slöjdaktivism. Jag tycker att Frida har lyckats balansera väl mellan att låta alla dessa spännande människor med starka åsikter komma till tals och samtidigt hålla ihop historien (det är ju modern slöjdhistoria hon skriver). Frida är duktig på att få folk att resonera om sitt skapande och sin aktivism på ett intressant sätt: varför broderar Ulrika Erde på bussäten egentligen? Hur tänker Maria Halvarson kring sina politiska korsstygnsbroderier? Kan man verkligen påverka världen med broderi och annan slöjd?

Fridas bok får mig att reflektera. Jag funderar över vad andra tycker och vad jag tycker och vad jag vill. Helt uppenbart är jag, med mitt broderibloggande de senaste sju åren, en produkt av min tid. Handarbete och Internet passar ihop. Jag har inga politiska ambitioner med bloggen. Jag är inte arg, men jag vill något. Jag vill nå ut till andra och visa vad broderi kan vara. Sen är det upp till var och en att fylla sitt broderande med mening.

Min svåger fyller 45 år imorgon. Han gillar att spara på saker och jag är väldigt glad för det. Titta vad han plockade fram åt mig. Det är hans gamla slitna barnörngott i vitt linne med Musse Pigg-broderi i merceriserat bomullsgarn.

Hans mamma broderade denna coola actionbild i mitten av 60-talet.

Hon har lagt ner mycken möda på detta och broderat väldigt jämnt och fint. Linjerna är broderade med stjälkstygn och langettstygn och ytorna är fyllda med stjälkstygn som är sydda i täta rader. Blombladen består av öglestygn. Jag har särskilt fastnat för de små fjärilarna uppe i högra hörnet. Charmiga, eller hur?

Örngottet är ganska ojämnt slitet. Det är ett par hål i linnet, men broderiet är förvånansvärt välbevarat och färgerna är som nya. Mest slitage är det på Musses och Mimmis händer.

Jättekul att se välanvända broderier. Tack för lånet käre svåger och grattis på födelsedagen!

UPPDATERING: Nu fick jag veta att de söta små fjärilarna som jag särskilt fastnade för inte var med i originalmönstret utan ritades dit och broderades efteråt, som ett litet extranummer. Synnerligen begåvat gjort, tycker jag.

Gustav V var kung i Sverige i 43 år under första halvan av 1900-talet. Som kung fick han uppleva införandet av demokratiska val i Sverige och två världskrig. Han var lång och smal, sportig och välklädd. Och han broderade.

Om Gustav V, sedd genom hans garderob handlar en liten utställning på Livrustkammaren som öppnar idag. Tonvikten ligger på kungens eleganta kläder: kostymer, slipsar, hattar, tenniskläder och en rejäl rock för bilkörning. Som en liten läcker efterrätt visas också kungens sista oavslutade broderi.

Foto: Erik Lernestål

Gustav V gillade alltså att brodera, en ovanlig sysselsättning för en man i hans tid. Han broderade viggsöm, ett bundet broderi, där man räknar trådar och stygn. Hela bottentyget fylls av färggranna stygn i taggiga rader.

När man har sett kungens färggranna broderi, vill man genast prova att brodera på egen hand och då finns det självfallet nål och tråd och tyg till hands i utställningen. Jag har varit med på ett hörn och hjälpt till att ordna med detta.

Igårkväll var jag också med på vernissagen och minglade med kändisar och okändisar. Mark Levengood invigningstalade och reflekterade kring manlighet och broderi. Han menade att det måste ha krävts en hel del mod av en kung i den tiden för att börja brodera.

Själv tror jag att det var väldigt stressigt att vara kung, alltid påpassad och folk som har förväntningar på en. Då kan det kännas skönt att dra sig undan med ett broderi och stänga ute världen en stund och bara sy och räkna, sy och räkna. Mycket meditativt.

Så om ni har vägarna förbi slottet i Stockholm, titta in i Livrustkammaren och beundra broderiet och kungens broderitillbehör. Vad utställningen heter? Manligt.

Tillägg: På Livrustkammarens Facebooksida finns mingelbilder. Gissa vem som sitter vid broderiet.

En stor fördel med att jag har börjat lägga ut mina broderier på Internet, är att en del vänner och släktingar har uppmärksammats på mitt stora intresse. Detta har fått till följd att en och annan har rensat i lådor och skåp och överlämnat diverse halvfärdiga alster, överblivet broderigarn, en och annan broderibok från förra seklet osv.

Mest generös och snällast av alla är Karin, som inte bara har bidragit med flera intressanta gamla mönster och massor av garn i vackra färger, utan också ett broderi i järvsösöm, som är utfört av tant Etta (en äkta handarbetslärarinna). Själv har jag aldrig testat att brodera järvsösöm, men tack vare Karin kunde jag skapa en sida på Brodera om det.

Tack Karin. Hoppas vi ses snart.