Kategoriarkiv: Andras design

Brodera som Karin Larsson

Publicerat av

En av mina favoritplatser är Lilla Hyttnäs i Sundborn där konstnärerna Karin och Carl Larsson bodde med hela sin familj. Först och främst är det den ombonade hemtrevligheten som jag uppskattar. Sedan gillar jag färgerna, många röda och gröna nyanser, men också gult och blått, turkos och rosa i oväntade men smakfulla kombinationer. Varje rum har en egen färgsättning och det skulle ju kunna bli kaotiskt men istället känns det så harmoniskt och genomtänkt.

Carl och Karin har tillsammans skapat inredningen i huset. Carl har en lite gulligare smak. Han målar blommor och små porträtt av barnen på väggar och dörrar. Karins uttryck känns mer modernt stramt. Hennes vävar och broderier har ofta geometriska och symboliska mönster med djärva färgkombinationer.

Karin hade liksom Carl en gedigen konstnärlig utbildning från Sverige och Frankrike. I sin ungdom målade hon i olja och akvarell, men med åren inriktade hon sig istället på textil. Hon vävde mattor och gobelänger och hon broderade gardiner, dukar och kuddar. Karin skapade broderier i en mängd tekniker. Yllebroderade kuddar i olika stilar finns i var och varannat rum. Hon har broderat skira gardinkappor i förmaket med hopdragssöm. Runt Carls säng finns förhängen i vitt linne med broderier som ser ut att vara inspirerade av Hallandssöm.

I det rödgröna matrummet där hela familjen samlades till middag kring det långa bordet ligger en löpare med ett broderi som Karin kallar ”Släktträdet”. Den föreställer två röda släktträd vars rötter börjar i varsin ända av löparen, och sedan växer de två träden upp mot mitten av duken. Det ena trädet har trekantiga frukter som växer åt olika håll. Det trädet sägs representera familjen Larssons äldre släktingar. Det andra trädet har runda, äppellika frukter som föreställer barnen Larsson. Äpplena växer åt olika håll. De två som växer uppåt är sönerna Ulf och Pontus och äpplena som växer nedåt är döttrarna Suzanne, Lisbet, Brita och Kersti. Ett äpple växer åt sidan och det är sonen Matts som bara blev ett par månader gammal. Den yngste pojken Esbjörn finns inte med på broderiet. Det är daterat 1897 med korsstygn, och då var han inte född än.

Karins löpare finns avbildad på en av Carls akvareller som heter ”Väninnan” och finns publicerad i boken ”Åt solsidan” 1910.

Nu råkar det vara så att Brodera mera har mönstret till Karins löpare i arkivet och vi börjar nu sälja den igen. Jag har ägnat min sommar åt att brodera en ny kopia av den. Den broderas på 10 trådars räknelinne med flätsöm. Vi har tagit fram fint bomullsgarn i en härlig röd nyans. Man broderar med 4 tunna trådar i nålen. Tidigare har jag bara broderat flätsöm fritt där motivet är uppritat på linne eller ylle, men nu är det räknade stygn som gäller. Det blir som ett mellanting mellan korsstygn och tvistsöm. Alla rötter och grenar broderas med linjer av flätsömmen och de geometriska figurerna täcks av rader med flätsöm. Stygnen passar väldigt väl ihop med den stiliserade designen. Det är fantastiskt kul att sy och det är ju så vackert med klarrött på vitt.

Vi har gjort ett särskilt stygnpapper där vi går igenom steg för steg hur man broderar flätsöm över räknade trådar. När man väl får kläm på det så går det som en dans. Det ligger med i materialsatsen så klart.

Vill ni läsa mer och se nytagna bilder från Sundborn kan jag rekommendera Tidningen Vi. I deras oktobernummer som kommer ut i dagarna finns en vackert reportage från Sundborn, med bilder på Karins löpare i matrummet.

Akvarellerna från Sundborn finns i böckerna Ett hem och Åt solsidan av Carl Larsson. Båda böckerna kan läsas på litteraturbanken.se.

Share

Bellmansudd och nio olika stygn

Publicerat av

En av de bästa sakerna med att ställa ut på Syfestivalen är att man träffar andra utställare. Då får man chansen att utbyta erfarenheter och beundra deras produkter. Förra året träffade jag på ett par personer från Föreningen Svenska Spetsar. De kom till vår monter och beundrade våra broderier. Hedwig Silén Hermanson som är lärare i knyppling köpte en materialsats till vår nåldyna med nio olika stygn.

I år träffades vi igen och nu hade Hedwig broderat och monterat nåldynan och dessutom knypplat en spets som var fäst runtom som en fin ram.

Spetsen kallas för Bellmansudd och den är knypplad med åtta par, alltså 16 trådar. Hedwig har knypplat denna spets med det ullgarn som blev över när hon broderat färdigt. Ja, det är generöst med garn i den här materialsatsen. Vi tycker att när man väl har kommit igång och broderat nio stygn, så blir man säkert sugen på att brodera lite till och då är det bra att ha lite garn i närheten. Hedwig, som kanske hellre knypplar, utnyttjade det överblivna garnet och knypplade en liten spets av det.

Det är väldigt pedagogiskt att knyppla med flera färger för då ser man hur trådarna går i spetsen. Se hur de ljusgröna färgerna ligger närmast nåldynan och sedan hur varannan udd är blåare och varannan grönare.

För att fullborda ulltemat fyllde Hedwig nåldynan med ull, och sedan tog med sig den till Fårfesten i Kil. Där passade den bra förstås och så blev den ett fint exempel på hur man kan knyppla med ullgarn. Detta kallar jag produktutveckling!

Share

Till minne av Annika Eklund

Publicerat av

Jag har aldrig träffat Annika Eklund. Vi har bara pratats vid på telefon. Första gången hon ringde mig var för ett drygt år sedan, bara några veckor efter att jag hade tagit över Brodera mera från Monica Zetterström. Hon presenterade sig och berättade att hon har broderat en hel del modeller på uppdrag av Monica och nu undrade hon om jag kanske hade något broderiuppdrag till henne. Hon var sjukpensionär och bodde på Ekerö (det var något med ryggen tror jag). Jag lovade att fundera på det och återkomma.

rod-tulpankuddeJag hade enormt mycket att göra den där första tiden och glömde förstås alltihop. Ett par veckor senare ringde Annika igen och undrade om jag hade tänkt på saken. Nu funderade jag lite och kom på att det fanns en yllebroderad kudde som Monica ville behålla själv. Jag frågade Annika om hon kunde tänka sig att brodera en kopia av den. Det ville hon gärna. Vi tryckte mönster på kläde och skickade en materialsats till Annika och så glömde jag bort henne igen. Efter några månader, i februari tror jag det var, så ringde Annika. Kudden var färdig. Hon skickade broderiet till mig och det var helt underbart. På ungefär fem månader hade hon skapat en fantastisk skånsk bröllopskudde med broderi på rött kläde.

Nu ville hon genast ha ett nytt uppdrag. Jag hade insett att hon var en mycket skicklig yllebrodös så jag frågade om hon vill ha en riktig utmaning. Det ville hon, så nu tryckte vi upp ett gammalt mönster på natursvart kläde och plockade ihop mängder med garn och skickade till Ekerö. Sedan var det tyst därifrån några månader och jag tänkte att det kanske var ett för svårt projekt vi hade gett henne. I början av hösten hörde Annika av sig och behövde mer garn. Hon beklagade sig då över att trycket på kudden inte var så bra och att färgerna inte stämde riktigt. Jag bad henne använda sin fantasi och göra en fri tolkning av mönstret.

annikaeklund2För några veckor sedan ringde Annika igen. Det var sista gången vi talades vid. Hon var inlagd på S:t Görans sjukhus och de höll på att göra en massa undersökningar på henne. Hon hade haft problem med magen under sommaren och gått ner i vikt, men nu skulle allt ordna sig, trodde hon. Hon satt och broderade mellan undersökningarna och var nästan färdig med broderiet. Hon behövde tyg och band för monteringen. Jag skickade grejerna till sjukhuset.

annikaeklund1Någon vecka senare ringde en väninna till Annika och hälsade att hon nu var inlagd på Stockholms sjukhem och att hon frågade efter mer band till monteringen, så då skickade jag det till sjukhemmet. Bara ett par dagar senare ringde väninnan igen och nu stod det klart att Annika inte skulle brodera mer. Hon hade cancer och det var bara dagar kvar.

annikaeklund4Annika avled för en vecka sedan och idag kom ett paket med posten. Det var medeltidsbroderiet som Annika hade arbetat med så länge hon orkade: en avlång dyna med en enhörning och en massa fantasiblommor. Broderiet är avslutat och hon höll på att sy fast små band längs hela kanten. Visst är det helt fantastiskt! Det är så inspirerande att studera det. Hon har lagt ner så mycket arbete på alla detaljer.

Det kanske blir så att vi aldrig kan göra en materialsats på det här broderiet, eftersom schablonen som vi trycker med inte var så bra och garnerna inte stämmer. Annika Eklund har i alla fall lämnat efter sig ett fint minne i form av ett väldigt vackert broderi. Tack Annika!

annikaeklund3

Här finns det ursprungliga broderiet (tack för länktips Elisabet Jansson)

Share

Vad jag gjorde när jag inte bloggade

Publicerat av

Nu var det länge sedan jag bloggade. Jag har helt enkelt inte haft tid. Eller, rättare sagt, jag har prioriterat andra broderigrejer före att blogga. De senaste månaderna har jag lagt all min tid och ork på att få igång verksamheten i mitt broderiföretag. Det var ju ganska precis ett år sedan jag tog över Brodera mera och jag vill så gärna att det här ska bli ett riktigt lyckat projekt.

Butik2När jag jobbar med Brodera mera varje dag, tillverkar materialsatser, mailar kunder, skickar ut beställningar, så kan det ibland kännas som att jag står och stampar på samma plats. Men när jag tänker tillbaka på hur det var för ett år sedan så inser jag att mycket har hänt sedan dess. Då var hela huset fyllt av korgar och lådor och rullar med broderigrejer. Det var totalt kaos. Nu har vi ordnat en väldigt trevlig verkstad, ett lager (eller faktiskt två) och en jättefin butik. I början tillverkade vi ett broderikit i taget, ofta på beställning. Vi visste ju inte vad som skulle sälja och vi låg alltid efter. Nu har vi mycket bättre koll på läget. Vi tillverkar fem, tio eller tjugo materialsatser på en gång och vi håller på att lägga upp ett lager av de mest populära broderikiten. Mycket tillfredställande.

PensekuddeVi har också tagit fram några gamla godingar från Brodera meras arkiv, till exempel den vackra linneduken med vårlökar och bröllopskudden från Frösön. Vi hittade en jättefin korsstygnskudde med penséer som tyvärr innehöll en massa garnnyanser som inte går att få tag på längre. Då ritade vi om det mönstret och anpassade färgerna till dagens garnutbud. Det tog ganska lång tid, men vi är riktigt nöjda med resultatet. Jag passade också på att äntligen skapa ett nytt korsstygnshus. Den här gången blev det ett kalkstenshus med rosor på gaveln som är inspirerat av husen på Gotland. Vi har också broderat upp en ny modell av en av Brodera meras finaste yllekuddar, en röd bröllopskudde med tulpaner.

Tulpanroddetalj2

Nu har jag unnat mig några lediga sommarveckor och vi har kommit igång igen. Det är fullt upp. Den 3 september ska vi ha en nybörjarkurs i yllebroderi hemma hos mig, där jag har butik och verkstad. Carina Olsson kommer att vara lärare och jag ser verkligen fram emot det (kursen blev snabbt fullbokad, men hör gärna av er om ni vill vara med på en framtida kurs). Nästa spännande punkt på höstschemat blir en Broderamera-kväll på Svensk hemslöjd i Stockholm den 8 september. Monica Zetterström och jag är inbjudna att berätta om Brodera meras historia och om hur jag tog över från Monica. I oktober är det Syfestival på Älvsjömässan i Stockholm. Då ska Brodera mera vara med för första gången sedan jag tog över. Jag har aldrig haft en egen monter på en mässa så det är både superspännande och läskigt på en gång. Hoppas vi ses där!

Share

Mera Brodera Mera

Publicerat av

Här kommer en lägesrapport från en som är ny på jobbet. Som ni vet har jag just tagit över Brodera Mera från Monica Zetterström som drivit företaget i över 40 år. Just nu är det paus i försäljningen medan jag kommer i ordning. Varje dag får jag mail och telefonsamtal med frågor om när jag egentligen ska dra igång igen. Jag jobbar stenhårt och jag lovar att jag ska öppna både webshop och butik här hemma så snart jag bara hinner.

bloggkuddar

Vad är det egentligen jag har tagit över, kanske ni undrar. Jo, det är mer än 2500 broderimönster som Monica har skapat under hela sin broderikarriär. Med övertagandet följde också mängder av modeller på broderade kuddar och dukar och diverse annat. Dessutom tyger och garner för att göra materialsatser av mönstren. Hela mitt vardagsrum är fullt av lådor och säckar med grejer.

blogghyllorTur för mig att mina barn flyttat hemifrån så jag kan använda ett stort sovrum till ateljé och verkstad. Igår fick jag upp alla garnhyllor där och jag är så lättad att de fick plats. Nu ska de fyllas med garn. Idag kommer en snickare som ska fixa lite i den lokal som jag ska använda till butik och kopiatorn ska också komma idag.

Ett viktigt moment i tillverkningen av broderikit för fria broderier är schabloneringen, alltså att trycka broderimönstren på tyg. Här har jag fått toppenbra undervisning av en av Monicas gamla medarbetare som jobbat med detta i hela sitt liv. Det fanns inte så mycket färdiga materialister när jag tog över så jag måste sätta igång så snart som möjligt och producera nytt.

Tyvärr är det så att många leverantörer av tyger och garner inte finns kvar. Därför letar jag nu efter nya leverantörer som har prisvärda produkter med hög kvalitet och med rätt färger som passar för broderimönstren. Det är väldigt spännande tycker jag.

Jag kan fortfarande inte spika ett exakt datum när jag påbörjar försäljning igen, men jag skyndar mig allt jag kan. Jag längtar ju också efter att öppna butiken. Jag har en lång lista på kunder som vill ha ett mail så snart jag har ett öppningdatum. Hör gärna av er om ni vill vara med på den.

Share

Vem tar över Brodera Mera?

Publicerat av

Kudde fran JamtliJag har en god vän som heter Monica Zetterström och som är enastående på att brodera. Vi har haft många roliga inspirerande broderistunder ihop i hennes kök och ateljé hemma i Enebyberg.

Monica har ägnat hela sitt yrkesliv åt broderier, först som formgivare av materialsatser hos Bonniers tidskrifter och sedan som egenföretagare. Ni kanske minns den vackra brodeributiken Brodera Mera som låg på Drottninggatan i Stockholm i många år. Det var Monicas butik och när hon stängde butiken på Drottninggatan för några år sedan så fortsatte hon att ha en webshop, och även försäljning i hemmet i Enebyberg.

Tivstomskudde ValknutJag minns första gången jag klev in i butiken på Drottninggatan. Det var som att komma till broderihimlen. Så många vackra saker att välja på som jag kunde köpa med mig hem och skapa själv. Jag kunde hänga i butiken i timmar. Helst ville jag ju inte välja. Jag ville ha precis allt – alla vackra kuddar och dukar och bonader och allt vad där fanns. Många broderier var designade av Monica, men hon har också varit duktig på att leta fram gamla broderier ur arkiv och museer och göra broderikit av dem.

Och vet ni vad. Nu händer det. Broderihimlen kommer till mig, för den här veckan tar jag över Brodera Mera. Monica går i pension och har gett mig förtroendet att driva verksamheten vidare. Jag tar över rättigheterna till alla Brodera Meras mönster och mängder av broderade modeller.

Duk gullviva mandelblomTill hösten, så snart jag har kommit i ordning, öppnar jag webshopen Brodera Mera igen och jag kommer även att ha en liten brodeributik hemma hos mig i Danderyd som ska vara öppen en dag i veckan till att börja med. Det passar väldigt bra eftersom jag inte bor så långt ifrån Monica, så det blir lätt för alla gamla kunder att hitta till mig istället. Mer om det så småningom.

Nu kommer jag att ha flera bråda veckor med att få ordning på alla grejer och komma igång med produktionen. Monicas gamla internetbutik ligger kvar på nätet så länge, men tyvärr har jag inte möjlighet att leverera beställningar under inflyttningsperioden.

Det bästa vi har bonad

Håll koll här på bloggen eller skicka mig en mailadress så hör jag av mig när jag drar igång verksamheten igen. Det här är så spännande så jag håller på att spricka. Tack, tack Monica för förtroendet!

Share

Skånska korsstygnsarmband

Publicerat av

Jag har haft så roligt på sistone med ett litet korsstygnskit som jag har köpt från Hemslöjden Skåne. Jag köpte det på Syfestivalen i Stockholm för några veckor sedan och hade äran att få en pratstund med upphovskvinnan bakom armbandet, Gunvor Johansson. Hon berättade att det var ett misstag som ledde till att armbandskitet kom till.

ArmbandVilland2

En gång för några år sedan skulle Gunvor klippa till räknelinne till några broderikit, men när hon hade klippt färdigt så insåg hon att hon hade tagit fel sorts linne. Så stod hon där med en massa tillklippta bitar av dyrt räknelinne som ingen hade någon nytta av. Inte så roligt! Då fick Gunvor en idé. De tillklippta linnebitarna var lagom stora att sy armband av. Frågan var bara vad man skulle brodera på armbanden. Gunvor har hållit på en hel del med skånska röllakansvävnader och tänkte att de färggranna geometriska mönstren skulle kunna fungera i korsstygn också. Så hon designade ett armband med ett röllakansmönster som ska broderas med bomullsgarn i yttepytte korsstygn. Jättefint blev det och populärt var det hos kunderna, så då blev det fler armband med andra röllakansmönster. Det finns ju mängder av mönster att ta av. Röllakansvävnader har tillverkats i hela Skåne och varje gång Gunvor designade ett armband så angav hon vilket härad i Skåne som just det mönstret kom ifrån. Det finns 24 härader i Skåne och det kom hela tiden nya kunder som ville ha armband från just deras härad. Rätt som det var fanns det 24 olika mönster att välja på.

Det är inte lätt att välja bland alla fina mönster. Titta själv i Hemslöjdens webshop. Jag har valt armbandet från Villands härad för jag har nämligen bott i Åhus som ligger i det häradet.

Veckan efter att jag hade köpt armbandet från Hemslöjden Skåne var jag och besökte Nordiska museet i Stockholm. Där fanns det också korsstygnsarmband. Vilken slump, tänkte jag.

Nordiskaarmband

De berättade på Nordiska att för ett par år sedan hade de en väldigt välbesökt vävutställning och i samband med den så såldes några av Gunvor Johanssons armband i museishopen. När utställningen var slut frågade Nordiska om inte Gunvor ville designa några armband som byggde på röllakansvävnader ur Nordiskas samlingar. Det gjorde hon och nu finns de till salu i Nordiska museets butik.

Jag kan varmt rekommendera ett litet armbandsprojekt. Det blir så fint och tar lagom lång tid att slutföra. Själv är jag väldigt sugen på att köpa ett till. Frågan är bara vilket jag ska välja…

Share

En broderiutställning i Danmark

Publicerat av

I år är det 100 år sedan kvinnorna fick rösträtt i Danmark. Grattis! Det firar Silkeborgs Museum, Blicheregnen på Jylland med en broderiutställning. Trädgårdsdesignern Grethe Gerhardsen Traeland har samlat broderier i många år. Hon har letat i secondhand-butiker efter inramade korsstygnsbroderier som är broderade med ullgarn på stramalj. Hon har särskilt sökt efter tre olika motiv: rosor, hemmets idyll och broderad kristen tro. 350 broderier ur hennes samling ställs ut på Blicheregnen som är ett kulturhistoriskt museum.

blicherosor

Många, många kvinnor har använt en stor del av sin fritid till att skapa dessa korsstygnstavlor. Det har säkert fungerat som en avstressande aktivitet. Sedan har de ramats in och hängt i många hem och värdesatts av dem som har broderat. Men redan i samtiden var broderiernas estetik ifrågasatt, och när det är dags för nästa generation att fördela kvarlåtenskapen då väljs broderitavlorna bort och säljs på loppisar för några enstaka kronor.

Utställningen funderar kring vad som är god och dålig smak och vem som bestämmer det, om varför ett broderikit som kostar flera hundra kronor och tar många timmar att förvandla till en tavla efter ett antal år endast är värd fem kronor. Är det godkänt att brodera korsstygnstavlor? Kan inte självständiga kvinnor med rösträtt göra vad de vill med sin fritid och sina pengar? frågar de. Jo, jag tycker absolut det!

blichekopior

Nu undrar ni kanske hur det kommer sig att jag känner till en utställning på ett museum i andra änden av Danmark. Jo, Grethe är min nya Instagram-kompis och hon ville gärna att mina broderikit Svenska Hus skulle säljas i museishopen under utställningen. Vilken ära! Det ställer jag så klart upp på. Varför? För att jag kan! Ha!

Utställningen ”Sting for sting og hundrade flag” pågår på Museum Silkeborg Blicheregnen 21 mars-21 juni.

Share

Högljutt handarbete

Publicerat av

Var det jag som bloggade om att broderi är ett modernt sätt att ta hand om sig själv? Ja, det var det ju, men det finns andra aspekter av modernt handarbete och broderi. Alla kanske inte känner att de behöver varva ner. De vill kanske skruva upp volymen istället och använda sitt handarbete för att förändra världen.

Verk av Betsy Greer #3Newcastle, Foto: Betsy Greer

Kurbitsbloggaren Frida Arnqvist Engströms läsvärda bok ”Gerillaslöjd: garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen” handlar om handarbetsaktivister och radikalslöjdare, om anarkibroderi och fuldesign. Här träffar vi en mängd stridbara kvinnor (och någon enstaka man) som inte bara broderar eller stickar, de har ett ärende också. Är det slöjd eller konst? Är det fint eller fult? Är det hantverk eller politik? Är det ett ensamjobb eller en gruppaktivitet? Och är broderi feminint eller feministiskt? Frågorna är många och svaren likaså. Väldigt olika svar blir det och det är spännande och känns ärligt.

Boken är en genomgång av de senaste tio årens slöjdaktivism. Jag tycker att Frida har lyckats balansera väl mellan att låta alla dessa spännande människor med starka åsikter komma till tals och samtidigt hålla ihop historien (det är ju modern slöjdhistoria hon skriver). Frida är duktig på att få folk att resonera om sitt skapande och sin aktivism på ett intressant sätt: varför broderar Ulrika Erde på bussäten egentligen? Hur tänker Maria Halvarson kring sina politiska korsstygnsbroderier? Kan man verkligen påverka världen med broderi och annan slöjd?

Fridas bok får mig att reflektera. Jag funderar över vad andra tycker och vad jag tycker och vad jag vill. Helt uppenbart är jag, med mitt broderibloggande de senaste sju åren, en produkt av min tid. Handarbete och Internet passar ihop. Jag har inga politiska ambitioner med bloggen. Jag är inte arg, men jag vill något. Jag vill nå ut till andra och visa vad broderi kan vara. Sen är det upp till var och en att fylla sitt broderande med mening.

Share

Varför vi moderna människor broderar

Publicerat av

När jag pratar med någon ny person som jag inte har träffat tidigare och vi kommer in på vad vi håller på med, brukar jag nämna mitt broderande. Reaktionen från den andra personen är av två slag. Den första varianten är att den jag snackar med förstår precis vad jag pratar om, ler igenkännande och berättar om sina broderiupplevelser. Den andra reaktionen, som är mycket, mycket vanligare handlar om förvåning, förvirring och kanske ett försök till närmande genom att berätta om en moster som brukade pilla med ett broderi för några tiotals år sedan. Jag får intrycket av att de som står för den här andra reaktionen funderar på om jag totalt har fastnat i dåtiden.

Länge har jag varit lite osäker på hur jag ska förklara vad det går ut på, men nu tror jag att jag har hittat formen. Jag berättar om broderiets tre perioder. För hundra år sedan kunde i princip alla kvinnor brodera till husbehov. Det var självklart att märka handdukarna eller sno ihop ett litet broderi på en barnklänning. Sedan drog den kvinnliga frigörelsen in, kvinnor började förvärvsarbeta och broderi ansågs vara inproduktivt och slöseri med tid. ”Förspilld kvinnokraft” sa man föraktfullt.

Men nu är den tiden över och vi jobbar och stressar och det har blivit ett problem för många att de är för fokuserade på att vara produktiva. För välmåendets och självkänslans skull behöver vi hålla på med något vid sidan om, bara för att det är roligt och för att vi mår bra av det. En del spelar golf, andra håller på med yoga och så är vi en grupp som gillar att pyssla och skapa och då kan broderi vara det vi behöver. Broderi ger skaparglädje och tvingar en stressad person att varva ner och koncentrera sig. Man kan inte skynda på ett broderi. Det tar den tid det tar. Och kanske resulterar broderandet i ett ting som kan beundras under lång tid framöver. Att brodera är alltså ett väldigt modernt och bra sätt att ta hand om sig själv.
Ungefär så brukar jag säga.


Just nu broderar jag lingon. Det är en löpare från Brodera Mera som jag tänkte ha färdig till julbordet.

Share

Min nya förälskelse

Publicerat av

Kanske har ni läst den sorgliga historien om det bortkastade broderiet. Jag fick många vänliga kommentarer om det. Broderiet var ju köpt hos Brodera Mera som tidigare låg på Drottninggatan i Stockholm, och det var flera personer som föreslog att jag skulle köpa ett likadant broderi och sy en ny kudde. Även om Brodera Mera inte finns på Drottninggatan längre så har de fortfarande en Internetbutik.

Jag funderade ett tag på om jag ville göra om alltihop. Det var ju en väldigt vacker kudde och jag hade planer på att placera den i min röda soffa. Fast med broderier så är det ju inte bara målet som gäller utan minst lika viktigt är vägen dit (ja, jag vet att det är en klyscha, men den är ju sann). Jag kände att jag inte ville göra om alltihop, så jag bestämde mig för att börja på en helt ny kudde.

Jag begav mig till Enebyberg norr om Stockholm, för där har Brodera Mera ”gårdsförsäljning” hemma i kedjehuset varje tisdag. Om ni är i Stockholmsområdet måste ni göra en utflykt dit (det är väldigt enkelt, bara en liten busstur från tunnelbanan vid Danderyds sjukhus). Gårdsbutiken är inte lika vacker som den fina butiken på Drottninggatan var, men alla broderierna finns där, mycket mer än vad de har på hemsidan. Dessutom är de väldigt trevliga att snacka broderier med.

Jag valde ett traditionellt skånskt yllebroderi som har dokumenterats av Lilli Zickerman. Färggranna finkar och exotiska blommor i glada färger på svart vadmalsbotten. Jag broderar med två sorters ullgarner och ofta har jag två olika färger i nålen. Mest är det liksidig plattsöm, men också schattérsöm, stjälkstygn och franska knutar och så lite bottensömmar.

Jag ääälskar mitt nya broderi. Egentligen skulle jag vilja sitta i soffan och brodera precis hela tiden, men det går ju inte så klart.

Share

Svartstick och läsglasögon

Publicerat av

Ni har väl sett den nya broderiboken från Hemslöjdens förlag. ”Brodera på linne” heter den och det är Monica Hallén som har broderat och skrivit. Det handlar om att brodera över räknade trådar, alltså korsstygn och tvistsöm och sånt. Bokens styrka, tycker jag, är alla handfasta råd om materialval och montering. Precis som Monica visar i boken finns det redan mängder av vackra broderimönster i gamla böcker och på äldre broderier som vi kan ta efter.

Själv blev jag inspirerad att testa svartstick. Det finns ett par sidor om svartstick i boken. Monica har till exempel broderat den här fina kudden i med svarta korsstygn på vit botten.

Svartstick kallas blackwork på engelska och var högsta mode under Elisabeth I, alltså under 1500- och 1600-talet. Där broderade man gärna på de vida ärmarna och mönstren var ibland geometriska, men oftare slingriga motiv med blommor och blad. Det vanligaste stygnen var dubbla förstygn som broderades i alla möjliga vinklar i komplicerade mönster.

Här i Sverige började man också brodera svartstick under 1600-talet. Det mest kända exemplet är de halskläden som tillhör Leksandsdräkten, vita linnesjalar med broderier i svart silke. Det som utmärker de svenska broderierna är geometriska figurer och räta vinklar. Här använder vi också förstygn. Vi gillar även korsstygn (precis som i Monicas kudde) och plattsöm, vilket ger de svenska svartsticken ett mörkare uttryck.

Jag letade i gömmorna och hittade ett vitt linne med 16 trådar per centimeter. Så testade jag att brodera några stygn med en tråd DMC bomullsmouliné. Ajaj då! Detta gick inte att genomföra utan läsglasögon. Jag har klarat mig fint hittills, men här går tydligen gränsen. När jag väl fick glasögonen på näsan gick det som en dans och nu vill jag ha tag på ett finare tyg. Traditionella Leksandsbroderier lär ha broderats på ca 24 trådar per centimeter, men det kanske inte finns sånt längre. Jag har mailat en fråga till Hemslöjden i Leksand och väntar på svar. Är det någon annan som har något tips, så får ni gärna höra av er, för jag känner att jag har mer att ge här.


En liten svartsticksbrosch 3 x 3 cm tog 3 timmar att brodera. Sååå roligt!
OBS! Detta mönster finns inte i boken. Det satte jag ihop efter traditionella svartsticksmönster som jag hittade på nätet.

Share

Syrran och kudden

Publicerat av

Jag är inte bara brodös, jag är storasyster också. Min lillasyrra är inte heller oäven när det gäller handarbete, fast hon har varit mer inne på stickning än broderi.

Vi växte upp och gick i skolan i Skåne och det var 1970-tal. Skåne är ett bra ställe att vara på om man är intresserad av broderi. Varje läsår i syslöjden hade vi minst ett broderiprojekt på gång. Jag minns kedjestygnsdukar och broderade monogram och så naturligtvis yllebroderier och tvistsöm, som är skånska specialiteter.

Ett år påbörjade syrran ett tvistsömsbroderi med traditionellt mönster i ullgarn i färger som hon hade valt själv. Hon hann inte riktigt färdigt innan läsåret tog slut, så broderiet fick följa med hem med lite extratråd, så att hon kunde avsluta det. Tydligen var de lite snåla med tråden, för den räckte inte och det nästan färdiga broderiet blev liggande.

När jag startade mitt broderibloggande så började släktingar och vänner att plocka fram gammalt broderimaterial som de hade i gömmorna och jag samlade gärna på mig detta. Syrran bidrog med sitt tvistsömsbroderi och jag tyckte att det var väldigt fint med de blåa och röda garnerna.

Häromdagen fyllde syrran år och jag har planerat i flera månader att nu skulle det bli en kudde av hennes broderi. Jag har ju som bekant en himla massa ullgarner, så det var inte svårt att hitta en lämplig broderitråd för att avsluta broderiet. Det blev en mörkblå tråd av Bragegarn. På högersidan av broderiet ser man ett ljusare fält i det mörkblåa. Det är mitt bidrag.

Sedan gällde det att hitta ett lämpligt tyg för själva kudden som kunde matcha broderiet. Jag har letat i tygaffärer hela sommaren. Först var jag inne på att använda ett rosa tyg, men så hittade jag ett rött linne i en liten tygaffär i Laholm som passade perfekt.
Det fick bli en avlång kudde: 40 X 60 cm, för jag råkade ha en sådan hemma och jag tycker det blev bra med broderiet på tvären. Det blev ett riktigt grupparbete och snacka om att syrran blev överraskad och glad förstås.

Närbild på broderiet finns här.

Share

Brodera på ylle!? Ja tack.

Publicerat av

Vad är det som gör yllebroderier så lockande för oss moderna människor? Jag tror att det kan vara de sprakande färgerna och den oändliga mängden detaljer. Jag blir ju så barnsligt glad när jag får se ett yllebroderi och det är jag nog inte ensam om.

Brodera på ylle! har fyra synnerligen kompetenta upphovskvinnor: Eva Berg, Carina Olsson, Anna Wengdin och Annhelén Olsson. Tillsammans har de många, många års erfarenhet av skapande och undervisande i yllebroderandets konst.

Detta är en behändig bok om VAD du kan göra och HUR du gör det. Först inspiration i form av många vackra färgbilder. Det är så läckert och väldigt varierat. Inte bara broderier utan även applikationer och knappar och pärlor och tofsar och fransar.

Så till beskrivningarna, och detta är kanske det bästa med boken, enligt min mening. Här svarar författarna på alla frågor som den ovana brodösen har: Hur för man över mönster till ett tjockt ylletyg? Hur monterar man det färdiga broderiet? Går det att tvätta? (öh – nej det gör det inte)

Läsaren bjuds på goda råd och små extra tips lite här och var i boken. Om du verkligen vill lära dig så ska du lusläsa alla beskrivningar, så att du inte missar nånting viktigt som finns gömt i texterna. När du lärt dig hur man kan göra så är det dags att flyga själv: ”Det är bara att släppa taget om vad som är rätt och fel, vackert eller fult. Du väljer och bestämmer själv hur ditt broderi ska se ut.” Precis vad jag tycker.

Har du aldrig broderat förr? Då är detta boken för dig. Är du en supererfaren brodös? Jag tror nog att även du kan hitta inspiration här till nya projekt.

Bilderna kommer från Hemslöjdens forlag.
Boken kan köpas där eller hos Bokus eller Adlibris.

Share

Elaines broderade vantar

Publicerat av


Broderi kan vara rikligt, ymnigt, överflödande. Stygnen trängs, knuffas, skockas ihop och tillsammans ger de ofta ett underbart intryck av energi och skaparglädje. Ibland är broderi enkelt och avskalat. Man säger att ”less is more” och det kanske kan ligga något i det.

Till den senare kategorin hör Elaines vackra broderade vantar. Jag tycker de är så inspirerande. De finns att köpa hos Magasin Åtta i Sundsvall.

Nu när kylan kryper närmare blir behovet av ett par broderade vantar plötsligt märkbart. Då finns det fyra sätt att skaffa sig dem:

1. Inspireras av Elaine och sticka ett par vantar och brodera på dem.

2. Spara tid och köp ett par stickade vantar och brodera på dem.

3. Köp ett par av Elaines vantar.

4. Gör som jag, anmäl dig till den tävling som just nu går av stapeln hos Mitt lyckliga lantliv. Där kan man vinna ett par av just de Elaine-vantar som avbildas i det här inlägget.

Share

Musse Pigg på ett broderat örngott

Publicerat av

Min svåger fyller 45 år imorgon. Han gillar att spara på saker och jag är väldigt glad för det. Titta vad han plockade fram åt mig. Det är hans gamla slitna barnörngott i vitt linne med Musse Pigg-broderi i merceriserat bomullsgarn.

Hans mamma broderade denna coola actionbild i mitten av 60-talet.

Hon har lagt ner mycken möda på detta och broderat väldigt jämnt och fint. Linjerna är broderade med stjälkstygn och langettstygn och ytorna är fyllda med stjälkstygn som är sydda i täta rader. Blombladen består av öglestygn. Jag har särskilt fastnat för de små fjärilarna uppe i högra hörnet. Charmiga, eller hur?

Örngottet är ganska ojämnt slitet. Det är ett par hål i linnet, men broderiet är förvånansvärt välbevarat och färgerna är som nya. Mest slitage är det på Musses och Mimmis händer.

Jättekul att se välanvända broderier. Tack för lånet käre svåger och grattis på födelsedagen!

UPPDATERING: Nu fick jag veta att de söta små fjärilarna som jag särskilt fastnade för inte var med i originalmönstret utan ritades dit och broderades efteråt, som ett litet extranummer. Synnerligen begåvat gjort, tycker jag.

Share

Den broderande kungen

Publicerat av

Gustav V var kung i Sverige i 43 år under första halvan av 1900-talet. Som kung fick han uppleva införandet av demokratiska val i Sverige och två världskrig. Han var lång och smal, sportig och välklädd. Och han broderade.

Om Gustav V, sedd genom hans garderob handlar en liten utställning på Livrustkammaren som öppnar idag. Tonvikten ligger på kungens eleganta kläder: kostymer, slipsar, hattar, tenniskläder och en rejäl rock för bilkörning. Som en liten läcker efterrätt visas också kungens sista oavslutade broderi.

Foto: Erik Lernestål

Gustav V gillade alltså att brodera, en ovanlig sysselsättning för en man i hans tid. Han broderade viggsöm, ett bundet broderi, där man räknar trådar och stygn. Hela bottentyget fylls av färggranna stygn i taggiga rader.

När man har sett kungens färggranna broderi, vill man genast prova att brodera på egen hand och då finns det självfallet nål och tråd och tyg till hands i utställningen. Jag har varit med på ett hörn och hjälpt till att ordna med detta.

Igårkväll var jag också med på vernissagen och minglade med kändisar och okändisar. Mark Levengood invigningstalade och reflekterade kring manlighet och broderi. Han menade att det måste ha krävts en hel del mod av en kung i den tiden för att börja brodera.

Själv tror jag att det var väldigt stressigt att vara kung, alltid påpassad och folk som har förväntningar på en. Då kan det kännas skönt att dra sig undan med ett broderi och stänga ute världen en stund och bara sy och räkna, sy och räkna. Mycket meditativt.

Så om ni har vägarna förbi slottet i Stockholm, titta in i Livrustkammaren och beundra broderiet och kungens broderitillbehör. Vad utställningen heter? Manligt.

Tillägg: På Livrustkammarens Facebooksida finns mingelbilder. Gissa vem som sitter vid broderiet.

Share

Bayeuxtapeten 2010

Publicerat av

Nu är det fjärde sommaren som jag har broderat på min Bayeuxtapet.

Som ni säkert känner till så består den 70 meter långa tapeten av olika scener som berättar om slaget vid Hastings 1066 och vad som ledde fram till detta. Den scen som jag broderar på utspelar sig i Frankrike, närmare bestämt i Normandie ute vid Atlantkusten. Där finns en klippö ute i havet några hundra meter från kusten. På den ön byggdes på 700-talet ett kloster som kallas Mont Saint Michel. Den här sommaren har jag sytt på Mont Saint Michel som visas i bakgrunden av broderiet.

Det är häftigt att tänka på att klostret står kvar än idag. Jag var och besökte det för några år sedan. Det ligger ett par timmars resa från Bayeux, där själva tapeten ställs ut. Mont Saint Michel är verkligen en anslående syn och som ni ser på fotot nedan, så har det byggts på en del hus och torn sedan 1066. Väl värt ett besök.

PS. Detta var det hundrade inlägget sedan Broderibloggen startade i början av 2008. Tjohoo Hurra!

Share

Gästbrodöser från 1600-talet

Publicerat av

Alla bloggar med självaktning plockar då och då in gästskribenter. Broderibloggen vill självfallet inte vara sämre, så denna gång bjuder vi på gästbroderier.

Den här veckan har den tonåriga dottern spelat historiskt kostymdrama för elever i årskurs 3. Målet var att levandegöra 1600-talet och ett drama med karaktärer direkt plockade ur vår historia framfördes i tolv föreställningar under fyra intensiva dagar. Min dotter och två tjejer till spelade adelsdamer och tillbringade hela pjäsen sittandes på stolar med ett broderi i knät. Självfallet måste de unga damerna brodera på riktigt, annars blir det inte särskilt verklighetstroget. I väntan på nästa replik har de alltså kastat ner några stygn åt gången. Resultatet presenteras nedan. Det kanske inte framgår av fotot, men alla tre broderierna har en orange färgton efter teatersminket.

1630a.jpg
Fröken Margareta har broderat trådbundet och tydligen inspirerats av mars-solen. Mycket prydligt.

1630b.jpg
Fru Anna har broderat på en av mina gamla provlappar. Först har hon bättrat på min blåa blomma och sedan har hon hållit sig till 1600-talets religiositet och broderat både Gud och Jesus och sedan vet jag inte hur hon tänkte. Harry Potter??? Fanns han på 1600-talet?

1630c.jpg
Fru Ebba har uppenbarligen talang för fritt broderi och en vurm för gult garn.

Funderar på om de tre broderierna ska bli 1600-talskuddar. Vad sägs om att rama in dem med röd sammet? Fast först måste jag tvätta bort det oranga pudret.

Share